Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk?Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare årResultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Kolik är ett vanligt sjukdomskomplex hos hästar som i vissa fall kan kräva kirurgisk behandling. Kirurgisk behandling är dyrt och komplicerat varför många studier har gjorts för att försöka förklara vad som påverkar prognosen efter buköppning. Resultaten i de olika studierna skiljer sig åt i många fall, vilket gör det intressant att undersöka hur prognosen ser ut för de hästar som genomgår kirurgisk behandling av kolik vid Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Uppsala. Syftet med studien var att undersöka och beskriva prognosen för hästar som genomgått bukkirurgi på UDS samt att undersöka hästägarnas inställning till buköppning. Studien är en retrospektiv studie kombinerat med en telefonintervju med ägarna till inkluderade hästar. Av de hästar som togs till operation överlevde 60.2 % så att de skickades hem, överlevnad fram till hemgång räknat på de hästar som överlevde operation och uppvak var 81.5 %.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner används vid en barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om föräldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att föräldrar är nöjda men ibland uttrycker att de inte förstår grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med föräldrarna infördes för att öka tydligheten och föräldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgång av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i ärenden med barn upp till 13 års ålder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade användningen av behandlingsplaner.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

The main purpose of this thesis was to take part of girl?s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach.

SammanfattningSyfte: Syftet med den här studien var att undersöka den upplevda effekten av upprepad behandling med kinesiotejp under 2 veckor, sett till smärta och besvär hos idrottare med medialt tibiasyndrom (MTS). Frågeställningarna som ställdes var: vilken effekt har behandling med kinesiotejp på smärta vid MTS samt vilken effekt har behandling med kinesiotejp på besvär och symtom vid medialt MTS?Metod: Femton personer med diagnosen MTS deltog i studien (10 kvinnor och 5 män). Samtliga deltagare var aktiva inom friidrott alternativt löpning. Deltagarna skattade sin smärta i båda benen, men endast ett ben tejpades.

Många barn har svårt att tillägna sig ett korrekt uttal och de kan uppvisa olika typer av uttalssvårigheter. Termen verbal dyspraxi används då uttalssvårigheterna är neurologiskt orsakade och den motoriska planeringen och/eller programmeringen av talets rörelsesekvenser är nedsatt. I tidigare forskning har behandlingsmetoden Dynamic Temporal and Tactile Cueing (DTTC) lett till förbättring av uttalet hos barn i 5-8 års ålder med verbal dyspraxi på stimuli (ord/meningar) som de har tränat på. Huvudsyftet i följande studie var att undersöka huruvida behandlingen har effekt på uttalet hos äldre barn med komplexa uttalssvårigheter inklusive verbal dyspraxi då behandlingen genomförs 20- 30 minuter, 3 dagar i veckan i 4 veckor. Åtta skolbarn (8-13 år) med nämnda svårigheter samt eventuell komorbiditet ingick i studien.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Ångest karaktäriseras av oro och rädsla i olika former och styrka. Det psykiska lidandet hos personer med ångestsyndrom är stort men det finns hjälp. Syftet med studien var att beskriva patienters och personals upplevelser och erfarenheter av ångesthantering genom avspänning och medveten närvaro. Deltagarna var fem patienter med ångestsyndrom och två personal med erfarenhet av metoden. Data samlades in med intervjuer vid upprepade tillfällen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, data samlades även med en skattningsskala vid två tillfällen för att undersöka personerna med ångest egen skattning av ångestnivå.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan.

Bakgrund: Hästar tillbringar större delen av sin tid i hage eller stall och här sker många skador, vilket är negativt för hästens välmående och välfärd. Det finns så vitt jag känner till ingen systematiserad forskning om inhysningsrelaterade skador i Sverige. Syfte: Att ta reda på var hästar skadar sig och varför de skadar sig, för att kunna förebygga dessa skador. Metod: Hästägare från många olika discipliner vars hästar skadat sig i stall eller hage de senaste tio åren intervjuades om skadescenarier, behandling, konvalescens och utgång. Resultat: Sexton hästägare intervjuades om sammanlagt 24 hästar. Skadorna uppstod i de flesta fall i hagen (20/24). Den vanligaste skadeorsaken var staket (8/24), följt av annan häst (5/24) och vasst föremål (2/24). I stallet orsakade boxvägg (1/24), boxdörr (1/24) och uppbindning/stallgång (1/24) skador.