Sökresultat:
2105 Uppsatser om Anledningen till att man känner prestationsćngest - Sida 61 av 141
Blickar tillbaka för att kunna blicka framÄt - En studie om energisystem i Malmö och Edo
Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet Àr att undersöka faktorer som gjorde att tvÄ förindustriella stÀder under en lÀngre tid fungerade utan att stora mÀngder resurser och energi tillfördes utifrÄn, förstÄ vad som förÀndrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lÀra av dessa exempel.
Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser sÄledes ifrÄn kvantifiering av energidata. Systemperspektiv Àr en viktig aspekt av studien. TextgenomgÄng och analys har varit vÄr huvudmetod för datainsamling.
DryckesbÀrare : förslag pÄ ny varukorg för Systembolaget
Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbÀrare. En dryckesbÀrare som utstrÄlar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet Àr utfört i samarbete med Systembolaget i Visby.Stora summor pengar lÀggs pÄ alkohol och det bör speglas i dryckens hela vÀg frÄn produktion till förtÀring. De kundkorgar som anvÀnds pÄ Systembolaget idag Àr en standardvariant som anvÀnds i de flesta livsmedelsbutiker.Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska anvÀnda dem eller innehÄllet de ska bÀra, vilket kunderna ocksÄ bekrÀftar.En förbÀttring av situationen innebÀr en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, nÄgot som Systembolaget idag högt vÀrdesÀtter.Varför har dÄ inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, Àr vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fÄtt se andra alternativ och har dÀrför inte haft nÄgot att jÀmföra med.Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartlÀggning av produkter pÄ marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframstÀllning.Resultatet blev ett förslag pÄ dryckesbÀrare som hÄller innehÄllet pÄ plats, gör det möjligt för bÀraren att bÀra pÄ rÀtt sÀtt och som utstrÄlar avsÀndare..
En studie om upplevelser och erfaranheter vid en svensk skola utomlands
Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.
AnmÀlningsskyldighet enligt 14 kap. 1§ SoL - samverkan mellan skola och socialtjÀnst
LÀrare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmÀlningsskyldigheten Àr absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstÀnkta fall anmÀls. Syftet med undersökningen var att utifrÄn nÄgra lÀrares och en socialsekreterares perspektiv ge förstÄelse för anmÀlningsskyldigheten. Anledningen till att bÄdas perspektiv undersöktes lÄg i det faktum att lÀrarnas anmÀlningsskyldighet i stor grad pÄverkar socialtjÀnstens arbete.
Ett internetbaserat bokningssystem för hotellrum
Berghs Företagshotell i Ockelbo hyr bland annat ut övernattningsrum och lĂ€genheter likt ett vandrarhem. Problemet Ă€r att de anvĂ€nder sig av ett enkelt ?excel-ark? och enstaka ?post-it? lappar för att hĂ„lla koll pĂ„ sina bokningar och Ă€r i behov av ett bĂ€ttre system. Ăgaren har lĂ€nge funderat pĂ„ att ordna detta sjĂ€lv dĂ„ han har gott om databas- och programmeringskunskaper, men precis som alla andra smĂ„företagare har han tyvĂ€rr för lite tid. Av den anledningen tyckte vi att detta skulle vara ett perfekt examensarbete för oss.
Personlighet och konformitet : En kvantitativ studie i vilken typ av personlighet det egentligen Àr som konformerar till gruppen
Studien syfte Àr att se om det finns nÄgot samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; sjÀlvkÀnsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker Àven skillnaden i grad av konformitet i enklare och svÄrare bedömningssituationer. Metoden Àr att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför tvÄ ansiktes minnestest, ett svÄrt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svÄrare uppgifter. Hypotesen Àr att personer med höga vÀrden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens Äsikter och personer med höga vÀrden av sjÀlvkÀnsla konformerar i mindre grad. Hypotesen Àr Àven att fler personer konformerar pÄ det svÄrare testet Àn det enklare.
Slutfasstyrning av robot - en jÀmförelse mellan LQ och MPC
Arbetet har utförts pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram anvÀnds linjÀrkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda MPC Àr att styrlagen enkelt tar hand om begrÀnsningar pÄ systemet pÄ ett direkt och intuitivt sÀtt.Styrlagarnas uppgift Àr att styra en robot i dess slutfas dÄ det finns krav och önskemÄl pÄ roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begrÀnsningar pÄ styrsignalen samt önskemÄl om att trÀff ska ske i en viss trÀffpunkt och Àven med en viss trÀffvinkel. För att utvÀrdera resultaten undersöks och jÀmförs de tvÄ styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvÀrdera styrlagarnas egenskaper och jÀmföra dem implementeras de bÄda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar smÄ skillnader pÄ de tvÄ styrlagarna och slutsatsen blir dÀrmed att det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare Àr kÀnt att linjÀrkvadratisk reglering Àr en bra styrlag att anvÀnda.
Slutfasstyrning av robot : en jÀmförelse mellan LQ och MPC
Arbetet har utförts pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram anvÀnds linjÀrkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda MPC Àr att styrlagen enkelt tar hand om begrÀnsningar pÄ systemet pÄ ett direkt och intuitivt sÀtt.Styrlagarnas uppgift Àr att styra en robot i dess slutfas dÄ det finns krav och önskemÄl pÄ roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begrÀnsningar pÄ styrsignalen samt önskemÄl om att trÀff ska ske i en viss trÀffpunkt och Àven med en viss trÀffvinkel. För att utvÀrdera resultaten undersöks och jÀmförs de tvÄ styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvÀrdera styrlagarnas egenskaper och jÀmföra dem implementeras de bÄda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar smÄ skillnader pÄ de tvÄ styrlagarna och slutsatsen blir dÀrmed att det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare Àr kÀnt att linjÀrkvadratisk reglering Àr en bra styrlag att anvÀnda.
RISKPERCEPTION VID INVESTERING I SVENSKA FASTIGHETSMARKNADEN - MĂTER OLIKA INVESTERARE SAMMA RISKER?
Fastigheter kan hÄllas av olika orsaker, vissa Àrver och förvaltar en fastighet innannÀsta generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. LikasÄ skiljer sig anledningen till varför man vÀrderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten pÄ marknaden, för att lÀgga ett bud pÄ densamma vidnyförvÀrv eller av rent bokföringsmÀssiga skÀl. Fastighetsmarknaden Àr komplex ochriskbilden Àr ofta alltför mÄngfasetterad för tillgÀngliga finansiella modeller, vilketmedför att magkÀnslan allt som oftast Àr utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn pÄ risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende pÄ investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkÀrnverksamhet en annan riskbild Àn de vilka hÄller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkÀt skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.
LĂ€rares uppfattningar av samspel i undervisningen
Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av
samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds
Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr
att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett
fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt
utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i
databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för
datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.
Att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom : En litteraturstudie om upplevelsen av att vara anhörigvÄrdare till en demenssjuk familjemedlem
Syftet var att beskriva innehÄllet i Lex Sarah- anmÀlningar och dess pÄföljder pÄ kommunala Àldreboenden i en större kommun i Mellansverige under Är 2010. En beskrivande kvalitativ design anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Bristande omvÄrdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmÀlan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta dÄ i samband med bristande omvÄrdnad. Verksamhetschefens ÄtgÀrder var jÀmt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.
Utveckling av GPS för stöttning av IMU
Lödfogar pÄ kretskort utsÀtts för spÀnningar i samband med temperaturvÀxlingar. Dessa spÀnningar leder sÄ smÄningom till utmattningsbrott. OmstÀllning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda anvÀndning av blyhaltiga lödfogar Àven i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar pÄstÄs vara sprödare Àn tenn/bly lod. Scania har begrÀnsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det hÀr projektet vill man ta reda pÄ ifall pÄstÄendet ovan, om att blyfritt lod Àr sprödare Àn blyat lod, stÀmmer och för att kunna göra en sÄdan jÀmförelse mellan loden mÄste dessa analyseras frÄn ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu faststÀllt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.
Ultraljudsguidade finnÄlsaspirat pÄ hund - en retrospektiv studie
FinnÄlsaspirat (FNA) Àr en metod som anvÀnds för att ta ut cellmaterial frÄn vÀvnad. Med hjÀlp av ultraljud kan man Àven ta FNA frÄn vÀvnader inne i kroppen, till exempel frÄn brösthÄlans och bukhÄlans organ. Syftet med den hÀr studien var att göra en sammanstÀllning över ultraljudsguidade FNA som tagits frÄn bukhÄlan pÄ hund pÄ Universitetsdjursjukhuset under en fyraÄrsperiod. Det som undersöktes var hur finnÄlsaspiraten fördelades pÄ bukens organ, vilka cytologiska diagnoser som kunde stÀllas med hjÀlp av FNA, hur mÄnga FNA som var ej diagnostiska och orsaker till detta, uppföljande histopatologi och hur normal ultraljudsundersökning motsvarades av cytologi och vice versa. Totalt undersöktes 199 FNA tagna mellan 1 januari 2007 och 31 december 2010.
Flest FNA togs frÄn lever, mjÀlte och prostata.
VÄga vittna, eller tyck Ätminstone det Àr viktigt att vittna : Hur viktigt Àr det egentligen att vittna och vÄgar ungdomar göra det?
VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRĂ
) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sÄdant projekt var föratt bÄde polisen och ungdomar reagerade pÄ att ungdomar kÀnde sig hotade och trakasseradedÄ de skulle vittna mot nÄgon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Àven informera ungdomarvad de kan göra nÀr de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fÄungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bÄde Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlÀsning av artiklar.VÄga vittna och Viktigt att vittna Àr tvÄ projekt som gett vÀldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nÄtt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjÀlvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stÀlla frÄgor.Vi anser att bÄde VÄga Vittna samt Viktigt att vittna Àr tvÄ projekt som Àr mycket relevantaför att fÄ unga att ta steget att vÄga vittna. Det Àr viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhÀnder före, under och efter en rÀttegÄng.
Biogas Produktion i Abu Dhabi ? En UtvÀrdering baserad pÄ Energi och Ekonomi (JÀmförelse av tvÄ teknologier)
Det Àr mÄnga faktorer som bestÀmmer val av tak i olika situationer idag. Den största frÄgan som uppstÄr handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanstÀllning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak pÄ det nya badhuset i UmeÄ ur de tre hÄllbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdÀmpande, förbÀttrar luftkvaliteten i tÀtbefolkade och trÄnga stÀder. Det gröna taket har Àven en förmÄga att ta upp ca 50 % av den Ärliga nederbörden. NÄgot som gör det gröna taket mer hÄllbart ur ett miljömÀssigt perspektiv.