Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors Anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

Tidigare studier har funnit att otrygg ängslig och otrygg ambivalent Anknytning förutspår längre tid i misshandelsförhållanden än vad trygg Anknytning gör. Syftet med aktuell studie var att undersökaom detta resultat upprepade sig, samt huruvida Anknytning verkade ha något samband med attåtervända till förhållandet efter första uppbrottet. Andra kända faktorer som visat sig påverka kvinnors beslut att stanna; upplevt ekonomiskt beroende, upplevt socialt stöd och gemensamma barn, studerades också. Resultaten visade inte på några signifikanta samband. Möjliga brister i studien diskuteras och det relativt begränsade urvalet (31 kvinnor) samt valet av Anknytningsformulär lyfts upp som möjliga förklaringar till utfallet av studien..

Titel: Obegränsat skattskyldig vid utflyttning från SverigeÄmne/kurs: Beskattningsrätt, Examensarbete, HA6035, 15 HPFörfattare: Adnan ElkazHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: Obegränsat skattskyldig, Väsentlig Anknytning, AnknytningsmomentSyftet med uppsatsen är att undersöka när en person blir obegränsat skattskyldig trots att han är utflyttad från Sverige. Uppsatsen behandlar väsentlig Anknytning som är ett centralt begrepp. En person blir obegränsat skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har väsentlig Anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag även tagit upp de fall där personen inte får väsentlig Anknytning till Sverige och därmed inte är obegränsat skattskyldig här.En person som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig Anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige. Då är han skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrån dessa kommer.

Inom den Anknytningsteoretiska forskningen har individers interna arbetsmodeller avseende Anknytning i tidigare studier undersökts via mer medvetna metoder, såsom Adult Attachment Interview (AAI; George, Kaplan & Main 1984/1996). I ett försök att nå mer implicita och automatiska representationer utav Anknytning och även omvårdnad rekryterades 78 deltagare i syfte att undersöka hur olika individers skript för trygghet i detta sammanhang ser ut i jämförelse med deras interna arbetsmodeller för Anknytning och omvårdnad. Två mätinstrument i form utav ett experimentellt reaktionstidstest utvecklat för undersökningen samt en berättelsekompletteringsuppgift (Story Completion Task; Waters & Waters, 2006) användes. En rad jämförelser mätinstrumenten emellan visade på ett svagt negativt samband mellan de två mätmetoderna, vilket föreslogs förklaras utifrån en påverkan från en majoritet otrygga individer med upprepade avvisande Anknytningserfarenheter som tenderade att idealisera sina Anknytningsrelationer. Denna idealisering antogs resultera i en försiktighet gentemot Anknytningsladdade stimuli..

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på Anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande Anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka Anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys Anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg Anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg Anknytning rör både yngre och äldre barn.

Bakgrund:Anknytning är en relation som bildas mellan barn och föräldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att få omvårdnad och förälderns vilja och förmåga att ge omvårdnad. Hur Anknytningen mellan barnet och föräldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad både intellektuellt och känslomässigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg Anknytning till sina föräldrar är det vanligare med psykisk ohälsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmärksamhetsstörning och sociala problem. Alla föräldrar som har barn mellan 0-6 år erbjuds generellt stöd i sitt föräldraskap inom barnhälsovården.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, Anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), Anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg Anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg Anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning iförskolan samt hur man som pedagog arbetar med Anknytning under och efterinskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistruktureradeintervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenternaarbetade med den föräldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremotfinnas ett?problem? med hur de ska arbeta med denna metod.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan Anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för Anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg Anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg Anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Syftet med denna undersökning är att belysa tidig Anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med Anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp hur både arv och miljö spelar en stor roll då det gäller utvecklingen inom det nära samspelet mellan barn och föräldrar, det vill säga den livsviktiga Anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen även om Anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, två sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrågade tycker att resurser ska sättas in så tidigt som möjligt vid Anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med Anknytning. Åtgärderna som sätts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhåller att det är aldrig för sent att åtgärda tidig Anknytningsproblematik.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras Anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av Anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och Anknytning till de placerade barnen.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika Anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med närmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av själv och bild av andra, vilket uttrycks via Anknytningsstilarna säker, rädd, upptagen och avfärdande. En enkätundersökning genomfördes på en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av Anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekräftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den säkra stilen.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, Anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom Anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg Anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.