Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

When the introduction starts for the child and their parents it holds many emotions. There are many emotions involved in the first meeting between preschool and home for both the children and their parents. So my purpose with this study is to focus on two introduction models educators at my selected preschool works by. The purpose of my study is to focus on the two introduction models that are used by educators at my selected preschool. I ´m going to view this two models by examining how the educators prepare before the introduction starts and look at their point of view.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i Anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om Anknytning och empowerment.

Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet.

Hållbar utveckling har blivit till ett välanvänt begrepp som innehar många betydelser beroende på arbetsområde och sammanhang. Syftet med arbetet är att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och därigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hållbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, därefter har strategier som bidrar till hållbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som är användbara vid gestaltning för hållbar utveckling formuleras utifrån litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara användbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hållbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mångfalden, stadsodling, medborgarnas Anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nästa steg studeras exempelprojekt med en hållbarhetsinriktning. Strategierna från litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktär hämtade från verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlättande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat på den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett område i södra Stockholm. Gestaltningen är ett sätt att exemplifiera och tillämpa kunskapen.

Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet.

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content!Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur den kenyanska skolan skildrar väst genom sina läroböcker. För att svara på detta har jag formulerat två frågeställningar. Hur skildras väst i de kenyanska läroböckerna? och Hur beskrivs och skildras Kenyas och Afrikas relationer med väst i läroböckerna? Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod och utifrån ett analysverktyg, som jag formar utifrån teorier om ?vi och dom?, har jag sedan studerat böckerna. Mina valda böcker är de fyra vanligast använda i kenyanska High Schools.Väst skildras relativt omfattande i alla de fyra böckerna och beskriver saker och relationer som på något sätt har Anknytning med Kenya och Afrika, mycket av skildringarna berör då kolonialismen på något sätt.

Upphovsrätten, som den tillämpas idag, tillkom 1960. Den 1 juli 2005 skärptes den dock i enlighet med EU-direktivet 2001/29/EG. Detta fick till följd att den utbredda nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik via olika så kallade fildelningsprogram på Internet kom att bli kriminaliserad. Statistik från SCB visar att mer än en miljon svenskar, varav den största andelen återfinns i åldersintervallet 16-34 år, ägnar sig åt att ladda ner musik via Internet. Vid omröstningen i riksdagen den 25 maj 2005 så stöddes genomdrivandet av direktivet av samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet och centerpartiet.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av Anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat.

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med Anknytning till elevers koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig Anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk..