Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en Animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en Animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Arbetet är uppdelat i två delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen är upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for Animerad film och tv. Den innefattar också två intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gått igenom de första faserna i produktionen, från planering och research, till koncept och modellering.

Årets utställning på Konstfack skall inte ha någon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfälle för oss att göra en själva ? som vi vill. Idéen är att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen på varje institution för att sedan använda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utställningen som om den vore ?den officiella?.

Att skapa Animerad film är något som kan kräva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan även skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den här studien utforskar hur användandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende påverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssätt. Resultatet visade på att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla både modellering, texturering och animering.

AbstractTitel: Animerad film ? En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmerFörfattare: Anna Gummesson och Louise SköldHandledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra Animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare.

Med ordet 'omfattande' försöker vi indikera att projektet har inkluderat de flesta aspekter som arbetas med i modern 3D-Animerad film. Vi har grävt ner oss i begrepp så som modellering, texturering, UVW, benriggning, skinning & morphing varav alla har spelat in en viktig roll vårat animationsarbete..

Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i Animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda Animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

Med ordet 'omfattande' försöker vi indikera att projektet har inkluderat de flesta aspekter som arbetas med i modern 3D-Animerad film. Vi har grävt ner oss i begrepp så som modellering, texturering, UVW, benriggning, skinning & morphing varav alla har spelat in en viktig roll vårat animationsarbete..

En stor del av spelkänslan ingår i hur saker beter sig och hur karaktärer rör sig. Animering är ett viktigt verktyg för att åstadkomma realistiska rörelser men räcker i många sammanhang inte för att leverera en fulländad känsla av realism. I fall interaktion med omvärlden är av stor vikt kan det vara nödvändigt tillämpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext område som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillåta animation att påverkas av externa krafter såsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger på simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data från animation och fysikberäkningar presenterade häri.Tekniken testades i en applikation där trasdockorna animeras samtidigt som de utsätts för externa krafter.

Detta arbete har försökt besvara hur en Animerad film kan förklara tekniskafunktioner i ett stridsfordon för att underlätta förståelsen för hur fordonstypengenerellt fungerar, hos en allmän svenskspråkig målgrupp med varierandeförkunskaper.Arbete belyser den kritik som finns mot användandet av animation i undervisandesyfte. För att sedan titta på hur den kritiken besvarats av senare forskning, främstinom kognitionsvetenskap, där man diskuterar hur animation kan ha enundervisande funktion.För att finna exempel på hur forskningen kan appliceras på skapandet avanimation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklaratekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till attgenerellt förklara en stridsvagn för en allmän svensktalande målgrupp, tagits frami samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. Gestaltningenbestår av en fyra och en halv minut lång, Animerad film och heter Hur fungerar enstridsvagn?Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap på områdetstridsvagnar.

My purpose with this thesis has been to find out how to choreograph a fight sequence in ananimated movie. With the help of professional stuntmen and dancers, I have tried to findmethods and techniques used on stage and in live-action film and apply those to animatedfilms. To successfully identify the techniques used, I conducted a number of interviews andanalyzed literature that deals with the subject of fight choreography. By the analysis of themethods provided by the choreographers and selected parts of the literature, I have compiled anumber of steps I recommend 3D animators should to take in their efforts to create their ownfight choreography..

This was a project of creating an animated music video for Anna vonHausswolffs song Something is missing. By working with animation Iwanted to broaden my expertise in visual communications. This hasbeen an exploratory work in how I could translate my illustrations tomoving images in the program Adobe Aftereffects. I have formed myown narrative by creating a storyboard. I worked with illustrated setdesign, created an atmosphere in the film and experimented with howto tell a subtle story.

Today, the TV vignette is considered an embellishment to a TV program, despite its broad audiences and unique appearance. We wanted to find out if the television vignette has some common features and conventions but also find out how it relates to genre.We used a case study where we analyzed ten vignettes that we chose from certain criteria. We used a model based on image analysis that we modified to fit our needs. The main parts of each model consisted semiotics, imagery, dramaturgy and sound.We also made a couple of interviews with people who are active or used to work with vignettes. As a result we discovered that the television vignettes consist of certain conventions and that the vignette will not be considered as an independent genre, until the public has accepted it.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete består av en Animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix från 1999.