Vilken roll spelar animation för gestaltbildning? Arbetet fokuserar på att ta reda på hur förenklingar av Animationer påverkar gestaltbildning. Utifrån gestaltpsykologins idé med gestalter utvärderas tre Animationer genom strukturerade intervjuer. De tre Animationerna föreställde en självsäker gångstil som var uppdelad i tre steg,  enkel, mellan  och  komplex.  Studien  visade  tendenser  på  att  förenkling  av  Animationer påverkar gestaltbildning. Resultatet kan agera som stöd för vidare studier i och med Animationers  inverkan  i  gestaltbildning.  Kortsiktigt  kan  samma  test  göras  med  små förändringar    i    den    strukturerade    intervjuupplägg    eller    med    andra    sorters Animationer.  I  det  långsiktiga  perspektivet  kan man behöva  se om  Animationer har samma   roll   för   gestaltbildningen   i   ett   spel   som   de   har   i   exempelvis   en filmproduktion..

Målet med projektet var att undersöka hur skeletal Animationer utförs. Ett mål till var att det skulle vara förbestämda Animationer. För att kunna ha förberäknade Animationer användes autodesk fbx-filer. Skinningen har använt dubbel kvaternioner istället för matriser.Rapporten visar att skeletal animation med dubbel kvaternion skinning teknik kan utföras genom att använda fbx-filer med data som först exporterats till json-format..

Animationer av karaktärer och objekt är en viktig del vid skapandet av spel. Detta är något som det läggs mycket fokus på att få så realistisk som möjligt, även spelfysik används till viss del här för att ge karaktärer möjlighet att anpassa sig till miljöer. Det här arbetet undersöker och implementerar ett styrsystem, som används för animations generering till en trasdocka, med hjälp av artificiell intelligens. Styrsystemet använder sig av en självorganiserande artificiell intelligens för att generera Animationer som följer ett specifikt beteende, i det här arbetet har Animationer som fokuserar på att skydda höften skapats.Arbetet har gett goda resultat som indikerar på att denna lösning fungerar för att generera Animationer på en trasdocka, som ska följa ett visst beteende. Detta visade sig möjligt genom att använda artificiellt neuralt nätverk kombinerat med genetisk algoritm..

I arbetet undersöks hur olika animationstekniker på webben presterar utifrån mätningar av FPS och animeringstid. De tekniker som används är CSS3, jQuery och GreenSock Animation Platform. Arbetet är relevant då Animationer på nätet blir allt vanligare och kraven på webbsidors snabbhet och respons samtidigt högre. Implementationen som mätningarna sker på består av en webbsida för varje animationsteknik innehållandes tre olika typer av Animationer (övergångar, Animationer av flera attribut och rotationer i 3D). Detta för att testa hur olika typer av Animationer behandlas av de olika teknikerna.

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ?Levande Strid? samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet.Målet med verket har varit att genom Animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel.Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva Animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och Animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen.Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom Animationer illustrerar och demonstrerar systemet..

Detta är en reflexiv text och presenterar hur funktionella Animationer, skapad med animationsprincipen Straight Ahead Action, samspelar med dekorativa Animationer, skapad med en modifierad upplaga av animationsprincipen Pose to Pose, och hur de båda formerna av animation förmedlar samma karaktär hos en avatar i spelet Dreamlord the Reawakening (Lockpick Entertainment, 2008). Animationerna representerar det kvinnliga och det manliga könet i sitt utförande, förhåller sig till givna riktlinjer om animationslängd och begränsad yta de kan utspela sig på samt fungerar med en rad olika uppsättningar av vapen och rustningar.Hos avataren i spelet Dreamlords the Reawakening finns det Animationer som syftar till att indikera för spelaren vad som händer med spelarens avatar på skärmen och är direkt kopplat till den funktion i spelet animationen representerar. Det finns dessutom Animationer vars syfte är att förtydliga och underhålla samtliga spelare när två spelare spelar mot varandra.Denna reflexiva text behandlar den metod som använts vid skapande av Animationerna, bestående av ett förarbete, ett iterativt huvudarbete och slutligen en utvärdering. Arbetet som utförts har sammanställts till ett verk och en analys av verket har genererat flertalet resultat.Syftet med denna text var att identifiera och analysera två typer av animation i spelet Dreamlords the Reawakening för att ge en djupare kunskap av de problem som uppstår och den problemlösning som krävs för att skapa dynamiska Animationer för det två typerna av animation till ett MMORTS-spel..

Studien undersöker hur instruktionsAnimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de håller god pedagogisk nivå. På uppdrag från Scania har fyra Animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav två Animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som är tidskrävande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i ämnet..

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-Animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/Animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan Animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av Animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa Animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper.

Att jobba på ett spelutvecklingsföretag innebär ett annat sätt att tänka på som animatör. Man har ingen historia att berätta genom sina Animationer på samma sätt som man har när man animerar för en film. Historieberättande kan saknas samtidigt som det kan vara lättande att slippa tänka på det. Genom att få ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fått större insikt om hur det är att arbeta som animatör på ett spelföretag. Begränsningar är det främsta man måste tänka på.

Denna undersökning faller under två olika teoretiska fält, Sommerseth (2007), som använder sig av fenomenologins teorier för att förklara realism inom dataspel, och Freeman m.fl. (2000) som har en psykologisk utgångspunkt. Tillsammans används dessa teorier för att undersöka hur spelare uppfattar Animationer i förhållande till Oculus Rift. Denna undersökning genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer, där deltagarna fick testa två olika versioner av ett spel, med olika Animationer. Deltagarna filmades för att kunna observeras i efterhand.

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rätt kultur. För att besvara frågan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar på områdena kroppsspråk och kulturskillnader. Åtta Animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem är influerade av japanskt kroppsspråk och fyra är influerade av amerikanskt kroppsspråk. Dessa animationsklipp utvärderades sedan genom en kvalitativ underöksning där det visade sig att de Animationer vars rörelser är influerade av japanskt kroppsspråk var lättast att känna igen..

Denna rapport behandlar det animationsarbete som jag gått igenom för att försöka skapa så trovärdiga och dynamiska Animationer som möjligt till spelet Colosseum: Code of Hammurabi och dess nya omarbetade stridssystem. Jag har utgått från ett relativt sparsmakat designdokument som i princip bara förklarar kortfattat hur spelmekaniken ska fungera på en grundläggande nivå samt en animationslista på Animationer som ska finnas i spelet. Spelet ska i slutändan innehålla 3 olika vapenstilar men på grund av tidsbrist har jag valt att fokusera på en av dess, nämligen kampstilen för strid med tvåhandssvärd. Först har jag analyserat det gamla stridssystemet för att ha en grund att stå på, för att bland annat se vilka brister mitt tidigare arbete präglats av. Utifrån diverse referenser som behandlar medeltida stridkonst inom nyss nämnda kampstil har jag hämtat det mesta av inspirationen och följaktligen kryddat dessa jordnära anvisningar med mina egna idéer samt ett antal fightingspel med spektakulära kontexter och även försökt dra nytta av det material som finns i kampsportsfilmer.

I detta arbete undersöks det vilken av två animationsmetoder, handanimation eller motion capture som främst skapar animation som upplevs av åskådaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna fråga har en litteraturstudie genomförts som främst fokuserar på området kroppsspråk. Tre typer av Animationer har skapats dels med hjälp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvärderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning där det visade sig att de Animationer som skapats med hjälp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala Animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur Animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

Den här uppsatsen undersöker vikten av fyra av Disneys 12 animationsprinciper i ansiktsanimation för 3D. De principer som undersöks är Anticipation, Followthrough and Overlapping action, Appeal och Secondary action. Detta prövas genom att först skapa en originalanimation, där alla Disneys animationsprinciper används, och därefter skapa fyra ytterligare, separata, Animationer där en av detidigare nämnda principerna tas bort. Dessa Animationer visades sedan för sex testpersoner som därefter fick svara frågor i en intervju. Det märktes tydligt att alla av de fyra testade principerna är viktiga för en animation, dock var avsaknaden av Appeal eller Secondary action tydligast..