SammanfattningÖver hela världen pågår arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmännen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.Lantmännens etanol tillverkas via fermentering av spannmål och processen lämnar efter sig ettantal biprodukter bland annat värme och koldioxid. Dessa biprodukter kan användas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie är att utreda om Lantmännen har någraförutsättningar att bedriva en lönsam algodling för biobränsleproduktion.Slutsatsen är att det utifrån nuvarande premisser inte finns några förutsättningar förLantmännen att i dagsläget starta en algodling för biobränsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krävs är att skördandet och bearbetningen av biomassan måste bli effektivare.Det är också viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller något annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krävs och det måste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte är fallet idag.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel raps, ärtor, åkerbönor eller biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullfodersystem bäst? Definitionen på fullfoder är att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

En metod som kan användas för att extrahera opolära narkotika- och läkemedelssubstanser ur matriser med ett högt fettinnehåll har tagits fram. Metoden är baserad på ett extraktionsprotokoll från Livsmedelsverket (SLV K1-f4-m018.3) som används för analys av bekämpningsmedel i animaliska livsmedel. Metoden har sedan optimerats för forensiska applikationer genom att ändra olika variabler. Två av variablerna som testades var olika typer av extraktionsmedel och mängden tillsatt C18 (oktadekylsilyl)-sorbent. Experimenten visade att acetonitril som extraktionsmedel och en ökad tillsats av C18 eliminerade den största andelen av fettmolekylerna i matrisen utan att kompromissa med utbytet av den undersökta analyten.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes.

Det finns många som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmänt intresse om det samtidigt som användandet av personlig tränare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda på några personliga tränares kännedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den då de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med åtta olika licensierade personliga tränare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga tränare angående huruvida de lär ut om kost och om de hade någon speciell del om just vegetarisk kosthållning.

Närproducerat foder har varit en viktig fråga den senaste tiden, då alternativet är sojabönor som odlas i Amazonas området och exporteras över hela världen. Sojabönan är en viktig proteinkälla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpåverkan. I Sverige har vi tillgång till några inhemska proteinfodermedel, till exempel åkerböna, ärter, lupin, lusern, raps/rybs samt biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och biprodukter kan inte ersätta sojabönan helt idag, då de inte har lika högt proteininnehåll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet då grödorna behöver olika förutsättningar. Mjölkavkastningen, djurvälfärden, miljö och ekonomin är viktiga faktorer som kommer påverka lantbrukarens foderval och foderkvalité.

På den svenska marknaden saluför idag (år 2006-2007) fyra företag ett antal dietfoder till katt och hund. För de indikationer som ingår i denna studie finns det sammantaget 80 foder för hund och 69 för katt; från Specific (n = 12 katt, n= 13 hund), Royal Canin/Waltham (n=18 katt, n=24 hund), Eukanuba (n=11 katt, 12= hund) och Hills (n=27 katt, n=30 hund). De indikationer som behandlas i detta arbete är foder för övervikt, diabetes mellitus, gastrointestinala sjukdomar, dermatologiska rubbningar (t ex foderöverkänslighet), urinsten, njursjukdomar, postoperativ vård, leversjukdomar, hjärtsjukdomar, tandsjukdomar, foder för åldrande och för cancer. Huvudsyftet med examensarbetet var att få en överblick över jämförbara dietfoder för ett antal olika indikationer. I bilaga 3 och 4 är näringsinnehåll respektive råvaror mellan olika foder jämförda.

I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gå igenom den litteratur som finns tillgänglig vad gäller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanställd bild över hur sandkolik hos häst kan förebyggas genom användande av olika fodermedel och utfodringstekniker. Hästar som inte utfodras direkt på marken uppmuntras inte till födosök på marken i lika stor utsträckning som hästar som utfodras direkt på marken. För hästar som vistas på sandrika marker är detta förebyggande för sandkolik, eftersom hästarna konsumerar mindre mängd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan måste sättas i samband med betesmängd eller utfodringsteknik. Däremot är förekomst av sand i marken en förutsättning för eventuell sandkonsumtion.

In the production of pulp, paper and cardboard, a large amount of water is used daily. The water has to be purified in the internal purifying plant before it reaches the receiving body of water. In the biological purifying stage at the Stora Enso Skoghall mill, an aerated basin is used where the microorganisms, using oxygen, oxidize the organic material to carbon dioxide. The air is pumped from the bottom of the basin and the oxygen can then be transported from the air bubbles to the water through diffusion. The problem with aeration of waste water from the forest industry is that wood residues, such as fatty acids, are making the transport of oxygen in water more difficult.

De flesta människor anser att djurens välfärd är en viktigt fråga och det är en fråga som idag engagerar många. I de flesta produktionssystem som djur hålls i idag finns brister gällande djurens välfärd. Dessa brister skiljer sig åt i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende på i vilken typ av system som djuren hålls. När animaliska produkter hamnar på marknaden är det dock svårt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som härrör från djur som hållts i system där de haft en bättre välfärd. Det finns vissa märkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bättre välfärd men för de flesta produkter saknas lättillgänglig information.