Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska Anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella Anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera.

Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampAnfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. KrampAnfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett Anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampAnfall uppkommer eller för att bryta ett pågående Anfall.

Epilepsi är ingen speciell sjukdom utan ett symtom på en hjärnskada eller störd nervcellsfunktion i hjärnan. Epileptiska Anfall beror på abnorm urladdning i hjärnans nervceller. Idag lever omkring 60 000 d.v.s. 0,5-1 % av Sveriges befolkning med epilepsi. Risken att drabbas är störst under det första levnadsåret och efter 65-årsålder då risken att drabbas av stroke är som störst.

Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av Anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning.

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som ca 15 % av befolkningen lider av. Det är en stor individuell skillnad mellan hur ofta Anfallen uppträder och deras intensitet. En migränattack kan pågå upp till 3 dagar med efterföljande återhämtning. Ett eller flera Anfall under en månad påverkar således både arbetsliv, skolarbete och socialt umgänge. Läkemedels behandling sker framförallt i Anfallskuperande syfte, men personer med många Anfall per månad kan behandlas förebyggande.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer Anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet Anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång Anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer Anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet Anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång Anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Fång är en vanlig hästsjukdom som medför stort lidande för den drabbade hästen. Av många olika fångframkallande faktorer är de foderrelaterade de vanligaste. Syftet med arbetet var att undersöka vilka vetenskapliga stöd det finns för att det är möjligt att förebygga foderrelaterad fång genom en väl anpassad foderstat. Arbetet var en litteraturstudie av vetenskapliga texter, utvalda genom sökningar i databaser, för att ta reda på vad som är känt om vad som startar ett fångAnfall, hur kroppen påverkas samt vilka hästar som är i riskzonen för fång. Målet var att ta reda på vilka vetenskapliga rekommendationer det finns för utfodring av hästar i riskzonen, både när det gäller planering av foderstat och val av fodermedel, men även när det gäller bete för dessa hästar.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett Anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett Anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika Anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många Anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål.