Dagligen kastreras många honkatter under dissociativ Anestesi i Sverige. Dissociativ Anestesi anses vara en relativ säker narkos, med minimal påverkan på djuret. Detta gör att det finns en risk att dessa narkoser övervakas i mindre grad än de narkoser där djuren är sövda med gas. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera hur dissociativa narkoser av honkatter i samband med ovariehysterektomi övervakas i Sverige samt genom litteraturstudier och en egen studie i mindre skala utvärdera vilken grad av övervakning som är önskvärd vid en dissociativ narkos samt om övervakningen i Sverige idag motsvarar detta. En enkätundersökning skickades under sommaren 2014 ut till 106 djurkliniker i Sverige varav 67 stycken svarade.

En ständig utveckling av den operativa miljön och krav på ökad produktivitet gjorde det angeläget att studera patienters upplevelser i samband med operationer. Allt fler operationer görs idag i spinalAnestesi. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse i samband med att genomgå en TUR-p operation i spinal Anestesi. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats och bygger på åtta deltagare. En tematisk innehållsanalys genomfördes och resulterade i två övergripande teman: Att den långa väntetiden var en besvikelse och att stämning och miljö ingav trygghet och fyra underliggande kategorier: Att ha det jobbigt med prostatabesvär under den långa väntetiden, att få information var avgörande för att känna trygghet, att stämningen var bra gjorde att man kände tillit och förtroende och att den tekniska miljön var som förväntat.

Oavsiktlig perioperativ hypotermi är vanligt förekommande och beror på Anestesimedlens hämmande verkan på temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter på kroppen kan uppstå varierande från vasokonstriktion och en känsla av att frysa, till hjärtstillestånd och död. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstår i samband med att patienter genomgår ett operativt ingrepp i Anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, där 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstäcken var det mest effektiva för att förebygga, men även lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en Anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlämnade, nervös, ångestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med Anestesisjuksköterskan innan operation.Syftet: är att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med Anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har någon betydelse för detta.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt där enkät valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter.Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskänsla inför en Anestesi, av de få som upplevde påtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kände sig delaktiga i vårdarbetet inför en nedsövning, var en fjärdedel inte tillfredsställda. En fjärdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. Männen kände sig mindre delaktiga i vårdarbetet än kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor däremot kände sig mer delaktiga, än män, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom Anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med Anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Anestesören arbetar i en miljö som är dynamisk och komplex vilket gör att det krävs att de kan utföra sekvenser av moment på automatik eftersom det oftast inte finns tid till djupare beslutsöverläggningar. Vid Huddinge Unviersitetssjukhus finns METI som är en patientsimulator. Denna simulator används idag för att öva medicine kandidater i att ge Anestesi. Detta arbete undersöker om simulatorträning kan förbättra medicine kandidaters procedurella färdigheter. Undersökningen är en enkätundersökning där frågor som sökte ta reda på deltagarnas procedurella ställdes.

AbstraktBakgrund: Varseblivning vid generell Anestesi är något som för många patienter skapar oro och kan ge psykiska trauman postoperativt. I Anestesisjuksköterskans arbete ingår det att övervaka Anestesidjupet hos den sövda patienten och det finns många tekniska hjälpmedel som stöd.Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om EEG-baserad övervakning är ett tillförlitligt hjälpmedel för Anestesisjuksköterskan vid övervakning av Anestesidjupet i generell Anestesi. Följande frågeställningar har använts: Hur tillförlitlig är EEG-baserad övervakning för att bedöma Anestesidjupet? Finns det skillnader mellan de olika EEG-baserade hjälpmedlen när det gäller tillförlitlighet att bedöma Anestesidjupet? Finns det behov för EEG-baserad övervakning av Anestesidjupet?Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i PubMed och 31 artiklar inkluderades och granskades enligt SBU?s mall för relevans bedömning.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept på en klinik. Flera sätt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, få studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept.Syftet: Var att undersöka hur Anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvårdnadsarbetet när det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar.Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ändamålsenligt urval användes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet när det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behäftat med känslor av tillfredsställelse och glädje, bland annat över att operationsköerna kortades av.

Dagkirurgiska operationer står för en stor del av den operativa verksamheten i dag. Många patienter upplever det fördelaktigt att opereras dagkirurgiskt eftersom det påverkar deras vardag i mindre grad. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional Anestesi. Inklussionskriterierna var att de skulle ha varit vaken under sin operation, komma ihåg operationen samt vara över 18 år. Tio av de femton tillfrågade valde att delta, åtta var kvinnor och två män i ålder mellan 36 och 72.

Sammanfattning Bakgrund: Under en operation i spinalAnestesi är patienten vaken och upplever i stort sett hela eller delar av Anestesi- och operationssituationen. Detta kan ge upphov till känslor som behöver identifieras för att förstå patienterna och därigenom säkerställa patienters välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse med avseende på kommunikation, information, bemötande, miljö och smärta i samband med spinalAnestesi, samt att granska frågeformulärets validitet och reliabilitet.Metod: Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har utförts med hjälp av enkätfrågor. Tre ortopediska vårdavdelningar och en urologisk vårdavdelning involverades i studien på ett sjukhus i Mellansverige.  Antal svarande var 53 personer.Resultat: Majoriteten av deltagande patienter upplevde att kommunikationen med både Anestesisjuksköterska och operationspersonal var mycket bra. Majoriteten av patienterna upplevde att bemötandet från operationspersonalen var mycket bra. Resultatet av operationspersonalens insats till att patienterna kände sig trygga på operationssalen visade att de flesta av patienterna svarade att operationspersonalen bidrog till att de kände sig trygga.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden Anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Inledning Postoperativt illamående och kräkning är ett välkänt problem efter sövning medgenerell Anestesi och drabbar mellan 20 % och 30 % av alla patienter som blir sövda. För attminska de obehag och lidande som illamående och kräkning kan ge den postoperativapatienten vore det optimala att profylaktiskt behandla de patienter som löper en stor risk attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning. För att avgöra hur hög risk patienten har attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning beskrivs i litteraturen ett flertalriskbedömningsmodeller som sjuksköterskan kan använda sig av. Syfte att granska omanvändandet av en riskbedömningsmodell kan minska frekvensen av postoperativt illamåendeoch kräkning hos patienter som erhållit generell Anestesi. Metod Litteraturstudie.

När en patient opereras i generell Anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå Anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad Anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.