Inför en operation med generell Anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan Anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

INTODUKTION: Hälta hos häst är ett vanligt förekommande problem och kan kosta djurägarenmycket både i tid och i pengar (Keegan K. et al 2011). Höga krav ställs på veterinären attkunna identifiera ursprunget till hästens hälta. Diagnostiska Anestesier (bedövningar) användsofta för att lokalisera smärtans ursprung och är ett effektivt hjälpmedel (Ross M.W. et al2011).

Eftersom Anestesi påverkar homeostasen är det alltid förenat med risker. Mätning av Anestesidjup, en term som kan delas upp i hypnosgrad och analgesigrad, har diskuterats sedan Anestesins födelse. Trots det saknas fortfarande en objektiv mätmetod för detta och de parametrar som används idag tycks inte reflektera inte graden av medvetande direkt. Bispectral Index (BIS) är en mätmetod baserad på en algoritm framtagen genom att studera elektroencefalogram (EEG) hos hundratals människor i vaket tillstånd och under Anestesi. Metoden omvandlar EEG-aktivitet i hjärnan till en siffra som speglar hypnosdjupet mellan 0-100, där 100 representerar en helt vaken patient och 0 EEG-tystnad. BIS-värden mellan 40-60 indikerar på människa ett kirurgiskt Anestesidjup.

BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.

The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic.The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell Anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional Anestesi istället för att bli helt sövda. Denna Anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet.

SAMMANFATTNINGInledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor tillmajoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienternatill en uppvakningsavdelning efter att Anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapporttill intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte attsäkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olikaspecialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse avmuntlig postoperativ överrapportering.Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; tvåAnestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studienshållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas.

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under Anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

SAMMANFATTNINGInledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor tillmajoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienternatill en uppvakningsavdelning efter att Anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapporttill intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte attsäkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olikaspecialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse avmuntlig postoperativ överrapportering.Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; tvåAnestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studienshållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas.

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av Anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av Anestesi.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under Anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Att vårda barn inför operation kräver att Anestesisjuksköterskan kan förstå barnets livsvärld och bemöta eventuell oro. Första gången som ett barn kommer i kontakt med sjukvården kan upplevas som skrämmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar Anestesisjuksköterskan trygghet och underlättar inför operationen för både barnet och deras föräldrar. Informationen till barnet är en viktig del i den preoperativa delen och måstes anpassas till barnets ålder.

Background Atelectasis is a commun respiratory complication related to general anesthesia and may contribute to pneumonia and acute respiratory failure. Atelectasis apear within 10 minutes after anesthetization and occur in 90% or more anesthezied patients regardless of age and gender. The aim of this study was to indentify if there are any evidence for which methods are ultimate or are most efficacious to reduce and prevent the formation of atelectasis.                                                                                                          Methods This study is a descriptive litterature study where 28 scientific studies have been indentified for review and analysis.                                                                                                               ResultsThe use of 100% oxygen during the induction of anesthesia favors the developement of atelectasis. This can be prevented by preoxygenation with oxygen content of 100% combined with a PEEP of 6-10 cmH2O. When free airway is secured, oxygenation with 100% was found to be unnecessary.