TvĂ„sprĂ„kighet ses ofta som nĂ„got negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andrasprĂ„k har lĂ„g status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andrasprĂ„ksutveckling hos lĂ€rare. UtifrĂ„n problematiken med andrasprĂ„ksundervisning valde jag att undersöka en lĂ€randemiljö som gynnade andrasprĂ„kseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en frĂ€mjande lĂ€randemiljö kan se ut, med fokus pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling. Jag har frĂ€mst riktat in mig pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Jag syftar att undersöka hur klipp frÄn spelfilmer baserade pÄ litterÀra texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner anvÀnds en kvantitativ metod dÀr samma undersökningsgrupp svarar pÄ hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgÄr jag ifrÄn Roger SÀljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv dÀr Filmen Àr ett redskap som elever anvÀnder för att förstÄ och behandla sin omvÀrld. Jag utgÄr Àven ifrÄn en neoformalism och en receptionsteori, dÀr eleverna anses vara audiovisuellt lÀskunniga och bÀrare av en förvÀntningshorisont. Resultatet visar inte pÄ att kunskaper i historia förts vidare, men dÀremot i litteraturförstÄelse dÀr klippen gjorde det lÀttare för eleverna att ta till sig ett innehÄll och skapa helhetsintryck i en svÄr text.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse lÀsförstÄelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger pÄ elevernas lÀsförstÄelse av olika typer av texter som behandlar matematik pÄ grundlÀggande skolnivÄ. Detta studeras utifrÄn tre olika undersökningar dÀr lÀsförstÄelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text dÀr rÀkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i sÄngpedagogers syn pÄ Time och SvÀng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i behÄll har jag för avsikt att fÄ djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör olika förhÄllningssÀtt till hur sÄngare kan öva upp Time och SvÀng samt vad Time och SvÀng innebÀr, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform nÀr jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sÄngpedagoger; tvÄ av dessa Àr mer inriktade pÄ jazz medan de andra tvÄ Àr mer inriktade pÄ populÀrmusik.

Att dokumentera barnens lÀrande och utveckling Àr en central del som förskolans verksamhet ska strÀva efter. Det finns ett allmÀnt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik Àr Àven ett aktuellt Àmne dÄ det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med Àmnet för det livslÄnga lÀrande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som Àr att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förstÄelse för hur pedagoger frÄn en förskola framstÀller barns matematiska lÀrprocesser.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och belysa vad sex lÀrare i Ärskurs fyra och fem anser om det matematiska sprÄket och det matematiska samtalet, hur lÀrarna anser sig arbeta med samtalet och sprÄket i undervisningen samt hur lÀrarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det hÀr arbetet Àven undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lÀrarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stÀmmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen Àr kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och sprÄkkategorier som vi har anvÀnt oss av vid sammanstÀllandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lÀrarna ser positivt pÄ arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt sprÄk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lÀrare anvÀnder sig i hög grad av ett matematiskt sprÄk och lÀrarna beskriver flera olika sÀtt att genom samtalet stödja eleverna pÄ.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjÀlpa eleverna att utveckla sin förstÄelse för %u201DlÄng tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrÄn utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med tvÄ grupper elever i Ärskurserna 3-5 dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Gruppernas resultat har analyserats och jÀmförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjÀlpt eleverna att förstÄ tidslinjer och dess anvÀndningsomrÄden, eller som vÄllat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen Àr bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..