Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade.

Det uppmärksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprätthålla en trovärdighet. På grund av dåligt utförd kommunikation vid själva kriserna kan förtroendekriser uppstå. Ämnesområdet kriskommunikation håller på att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsområdet och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktär. Forskningen sker ad hoc och istället för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gång på gång när man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative..

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.