Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Denna studie jämför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan år 2010. Syftet är att förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens ställning som offer.221 artiklar ligger till grund för mätning av utrymme och placering, varpå 72 artiklar analyserades mer ingående med hjälp av kvantitativ innehållsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande människor, de Skyldiga och Räddaren.Utifrån teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angående utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen på Vi som en västerländsk norm och De Andra fick stå som teoretisk grund för hur journalister skapar medkänsla hos läsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det på grund av att medier prioriterar plötsliga händelser framför långsamma och att Haiti utifrån ett västerländskt perspektiv hade en högre nationell status som offer än Pakistan.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla ett API (Application Programming Interface) till Eurocons projekteringssystem SiteBase. Utvecklingen av systemet har bedrivits som ett examensarbete på uppdrag av Eurocon Consulting AB i Örnsköldsvik. Examensarbetet har bedrivits som en examinerande kurs för en högskoleingenjörsexamen med inriktning elektronik med en specialisering mot datorteknik och inbyggda system.Arbetet består av att utveckla ett API, till ett projekteringssystem baserat på WCF (Windows Communication Foundation), som är konfigurerbar så att den relativt enkelt ska kunna integreras med andra system.Syftet är att underlätta och minska den utvecklingstid det tar att integrera andra system med SiteBase, att skapa en bas att utgå ifrån för framtida integrationer.Systemet är utvecklat i C# med Visual Studio 2010 samt med Microsoft NET Framework 4.0 som ramverk. Utvecklingen av systemet har framställts i faser där delar av systemet utvecklats innan nästa del påbörjats..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

Syftet med den här studien är att skapa en modell för att öka förståelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.Då begreppet kultur är brett har vi valt att avgränsa studien till matkultur. Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt i Sverige då regeringen ämnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krävs förståelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att få ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter går till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Facebook är ett socialt nätverk som gör det möjligt för medlemmar att presentera sigsjälva genom en profil som andra kan ta del av. Syftet med undersökningen var attstudera dels huruvida introverta personer är mer känslomässigt engagerade i Facebookän extraverta personer, dels huruvida personer med lägre självkänsla än genomsnittet ärmer känslomässigt engagerade i Facebook och dels huruvida introverta personer medlåg självkänsla är mer känslomässigt engagerade i Facebook än andra personer.Undersökningen omfattade 117 respondenter från utbildningar tillhörande densamhällsvetenskapliga institutionen. Undersökningen baserades på Facebook intensityscale, på NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) och på Rosenbergs (1965) self-esteemscale. Resultat visade att extraverta personer med låg självkänsla är mer känslomässigtengagerade i Facebook..

Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett.I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.