Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen.

Självskadebeteende anses vara ett folkhälsoproblem och vårdpersonal som möter människor som självskadat sig ställs inför frågan hur de ska bemötas. I syfte att belysa människors upplevelse av att leva med självskadebeteende valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att granska och analysera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar med manifest innehållsanalys för att sammanställas till ett resultat. I resultatet framkom fyra kategorier: Att lindra inre smärta med yttre smärta, att såren blev ett hopp om att få hjälp och stöd, att inte bli sedd och respekterad som en normal människa och att sakna hopp om att livet kan förändras. Resultatet visar att självskadandet är ett sätt att lindra den inre smärtan och ångesten med yttre smärta, det blir då bara de yttre skärsåren som sjukvårdspersonal ser.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjärer inom socialt arbete inom sjukhusvården och än i dag finner vi dem där. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter på sjukhus. Vi blev nyfikna på hur lika eller olika dessa yrken egentligen är och vad som döljer sig bakom en sådan här samexistens och bestämde oss att undersöka saken närmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vårt examensarbete. Uppsatsen som du håller i din hand eller har på skärmen är resultatet av detta arbete.

Syftet är att belysa hur funktionsnedsatta gymnasieelevers identitetsutveckling påverkas av kontakten med habiliterings-professioner.På vilket sätt bidrar funktionsnedsättning ochmötet med habiliteringsprofessioner till unga människors identi-tetsutveckling och vilka svårigheter och möjligheter finns det i det-ta?Kvalitativ studie med intervjuer.Eleverna möter både svårigheter och möjligheter i sin identitetsutveckling irelation till habiliteringsprofessionerna. Svårigheterna kommer av kulturellaoch strukturella omständigheter i organiseringen av habiliteringsprofessioner-nas arbete som kan påverka elevernas deltagande och initiativförmåga nega-tivt. Elevernas självbild kan också påverkas av att införlivas i ett system avhabilitering där den oavsiktliga konsekvensen blir att eleverna definieras somspeciella och inte som andra. Integriteten kan bli lidande då många vet myck-et om eleverna och de kan uppleva sig belysta på ett sätt som andra elever inteär.Möjligheterna är att kunna utmanas av habiliteringsprofessionerna i synen påvad eleverna klarar av.

BakgrundPostoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvå teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen.

Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver?s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas isolerad på sjukhus. I studien användes 16 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1977-2007. Artiklarna har analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har resulterat i sex kategorier: Att vara instängd som en fånge, att isoleringen gav upphov till starka och obehagliga känslor, att vilja ha kontroll och härda ut, att uppleva ensamhet och frånvarande vårdpersonal, närheten av en annan människa är ett stöd och ökar välbefinnande, att finna sig väl tillrätta i sin situation och ta tillvara möjligheterna Flera isolerade patienter jämförde upplevelsen att vara instängd i isoleringsrummet med att vara fängslad. Huvuddelen av de isolerade kände att ensamheten var det som kännetecknade vistelsen i isolering.

Stress i vården är ett aktuellt problem och innebär en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten och patienternas upplevelser av vården blir lidande när förekomsten av stress hos personalen är hög. Många studier om stress i sjukvården har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvårdspersonalen ses. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvårdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer.

Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen.