De allra flesta människor i vårt avlånga land är uppväxta med inställningen att inte sätta sig bakom ratten och köra när de druckit alkohol eller tagit droger. Trots detta är det mellan 14 000 och 16 000 rattfyllerister som kör på våra vägar per dag! Förutom att rattfylleristerna förorsakar stora risker för människors lidande, orsakar han/hon även samhället enorma kostnader. Polisen i vårt land har enastående möjligheter att övervaka nykterheten på våra vägar genom olika verktyg såsom sållningsprov och Evidenzer. Ett annat arbete som pågår mot rattfylleri och drograttfylleri, är att polisen aktivt upprättar kontrollplatser vid till exempel systembolag, restauranger samt kring dygnet runt öppna bensinstationer och så vidare. Huvudsyftet med rapporten är att är att få en ökad förståelse för vilka verktyg som Polisen kan använda för att effektivisera arbetet och minska rattfylleribrotten på våra vägar.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebär att nedvärdera en persons mänsklighet och värdighet. Diskriminering är handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orättvis behandling där en människas underlägsenhet betonas. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika länder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

BakgrundLångvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades.

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Sammanfattning:Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

I Sverige är det idag krav på att mjölkkor ska få gå på bete under sommaren. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur hälta och klövhälsa påverkas av utevistelse och rö-relse hos mjölkkor. Det är intressant att veta då prevalensen av hälta har ökat i Sverige och det orsakar lidande hos djuren. Informationen kommer från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Flertalet av studierna visade att utevistelse och rörelse förbättrar hälta och rörelse-mönstret, även om det finns studier som inte påvisat någon effekt.