Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

BakgrundLångvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades.

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Sammanfattning:Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

I Sverige är det idag krav på att mjölkkor ska få gå på bete under sommaren. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur hälta och klövhälsa påverkas av utevistelse och rö-relse hos mjölkkor. Det är intressant att veta då prevalensen av hälta har ökat i Sverige och det orsakar lidande hos djuren. Informationen kommer från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Flertalet av studierna visade att utevistelse och rörelse förbättrar hälta och rörelse-mönstret, även om det finns studier som inte påvisat någon effekt.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.