Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

Smärta är en subjektiv känselupplevelse som associeras med kroppsskada och sjukdom, och är i dagens samhälle den vanligaste orsaken till varför människor uppsöker sjukvård. Smärtsystemets huvudsakliga uppgift är att varna för hotande och pågående vävnadsskada.Smärta påverkar hela människan och har stor betydelse för livskvaliteten. Hur människor reagerar på fysisk, psykisk och social smärta är individuellt. Smärta ger vanligtvis upphov till lidande i samband med sjukdom, och lidandet kan lindras genom försök att reducera smärtan. En av sjuksköterskans huvuduppgifter är att lindra lidande.

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar.

Den intensivvård som kan erbjudas till patienter i Sverige idag är en mycket högspecialiserad och högteknologisk vård. Den har möjliggjort livsuppehållande åtgärder till den grad att det blivit nästan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremål för diskussion om att ta till alla tänkbara medel. När intensivvårdsinsatserna inte längre är meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i väntan på döden, tas ibland beslutet att avstå eller avbryta behandling. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där beslut om att avstå eller avbryta behandling tagits. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på 8 artiklar.

IntroduktionDet är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ettvarmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården.Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Titel:                                   Kvinnors upplevelse av övervikt och fetmas påverkan på deras                               vardag - en analys av bloggar skrivna av kvinnor.Författare:                         Wigholm, Ann-Marie; Österlund, FeliciaInstitution:                         Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/Kurs:                 Examensarbete i omvårdnad, 15 hpHandledare:                      Lund, Annelise, TillyExaminator:                      Brovall, MariaSidor:                                 23Datum:                               150422Nyckelord:                         Fetma, hälsa, lidande, ohälsa, övervikt Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat och blivit ett folkhälsoproblem i samhället. Problemet kan leda till lidande hos individen, både fysiskt och psykiskt. För att bibehålla en god hälsa och undvika övervikt eller fetma har sunda levnadsvanor stor betydelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienten, för att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag.

Akutmottagningarna i Sverige går mot en utökad roll från slussningsenheter tilldiagnostiserande och behandlande enheter, vilket ställer krav på merspecialiserade sjuksköterskor. Det är ofta överfullt på akutmottagningar medlånga väntetider och missnöjda patienter som följd. Studiens resultat kanrelateras till ett etiskt perspektiv och till Erikssons omvårdnadsteori om denlidande människan. Patienten kommer till sjukhuset för att få en lindring av sittsjukdomslidande och förväntar sig att vara välkommen, vara respekterad och attfå vård, men kan uppleva ett bemötande som tillför ett nytt lidande. Detta är intebara i sig problematiskt utan leder till att patienten inte kan leva ut sitt lidandeoch därmed inte heller gå in i det tredje skedet och försonas med sitt lidande.Syftet med studien var att ta reda på hur sjuksköterskan upplevde sitt arbete påen akutmottagning och förutsättningarna för att kunna ge patienter påakutmottagningar en god omvårdnad.

Hypotermi är en vanligt förekommande komplikation under anestesi och är förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi är anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien är en kvalitativ intervjustudie där 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de värmebevarande omvårdnadsåtgärderna var beroende av bland annat patientens ålder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslängd.

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande.