Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 artiklar.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

Andlighet är en dimension som ofta förbises i omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna tillit till Gud eller en högre makt, att känna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla på Gud och att stärkas av känslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap ? om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap.Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst.

I dagens samhälle, med ett ständigt överflöd på intryck, upplevelser och materiella värden,växer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, där man fri från yttre krav kan återfå kontakten med sig själv.Frågeställningarna har varit: Vad kännetecknar ett rum för själen? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginära vilorum för själen i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för själsligodling och ett anspråkslöst härbärge där vilan, badet och måltiden gestaltats som själsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det väsentligaframträder. Med naturen som enda sällskap får livet nya proportioner.

De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor.

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, examensarbete.Titel                                   En kvalititav studie om personalens upplevelser och deras syn på 12-stegsbehandling och dess andliga inslag.Engelsk titel                     Spirituality in recovery from alcoholism ? A study of how staff in twelvestep treatment values the spirtual parts of the program.Författare                  Gustav Alnervik, Karin Bernhardson Handledare                Katarina MagnussonDatum                        Mars 2012Antal sidor                 37Nyckelord                  12-stegsbehandling, anonyma alkoholister, andlighet Syftet med den här studien var att belysa ämnet andlighet som del i behandling av missbruk. Vi har inspirerats av en fenomenologisk ansats och intervjuat fyra personer som arbetar inom tolvstegsbehandling. Som intervjuform valde vi semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att andlighet kan fylla en viktig funktion för att personer med missbruksproblem ska vara avhållssamma, men forskningen är oense om det är det andliga inslaget eller gemenskapen och det sociala stödet i AA som leder till ökad nykterhet bland dess deltagare.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen.Frågorna vi har utgått ifrån är:Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen?Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser.

Genom att arbeta i den palliativa vården möter sjuksköterskor döende människor och deras närstående. När sjukdomens förlopp inte går att stoppa men med god omvårdnad underlättas patientens lidande och då mår närstående bättre när de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående inom palliativ vård. En manifest kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se närståendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella åsikter; att anförtros en nära relation.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ?Spår av en andlig närvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan.