I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkätundersökning med olika idébärare.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

Att drabbas av bröstcancer är en omtumlande händelse i livet. Religion och andlighet har visat sig spela en viktig roll hos dessa kvinnor. Det är viktigt att förstå skillnader mellan religion och andlighet och att de båda inte hör ihop, utan kan upplevas fria från varandra. Syftet var att belysa betydelsen av andlighet och religion hos kvinnor med bröstcancer. Studien är gjord som en litteraturstudie baserad på empiriska studier där totalt elva vetenskapliga artiklar har granskats.

Kyrkogårdshistorien från yngre stenålder fram till dags dato är en spännande resa. Platsen har genom tiderna tjänat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit såväl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning är att kyrkogården alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte sträcker sig längre bakåt än till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakåt och förstå sammanhang förklarar varför kyrkogårdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhället i övrigt.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..