Sökresultat:
1122 Uppsatser om Andelen säljrćd - Sida 57 av 75
AnvÀndningen av genomslÀppliga markbelÀggningar : ett sÀtt att fördröja och minska avrinningen av dagvatten
ĂversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.
Ledtidsförkortning inom wellpapptillverkningen pÄ Smurfit
Munksjö Packaging AB
Smurfit Munksjö Packaging AB tillverkar förpackningar i wellpapp. Produktionen prÀglas av stora volymer och efterfrÄgan varierar sÀsongbetonat över Äret. Normalt sett uppgÄr ledtiderna till mellan 2 och 3 veckor för kundorderartiklar. PÄ sommaren stiger dessa ledtider upp till 5 veckor eftersom efterfrÄgan ökar under denna period. Företaget ser stora konkurrensfördelar med att kunna erbjuda kunderna kortare ledtider.
à lder vid reproduktion hos den allmÀnna dammusslan (Anodonta anatina)
Blötdjur (Mollusca) tillhör en av de mest hotade taxonomiska grupperna i vÀrlden och musselpopulationer (Bivalvia) har drastiskt setts minska. Den avtagande tillvÀxten hos musselpoulationen kan bero pÄ faktorer sÄ som minskning av vÀrdfisken, försurning, invasiva arter, föroreningar och igenslamning av bottnar. Alla arter av stormusslor (Unionoida) Àr kÀnsliga för eutrofiering och fysiska förÀndringar av deras livsmiljö och kan dÀrmed anvÀndas som indikatorer för höga naturvÀrden eller som indikator pÄ vattnets kemiska kvalitet. För att en musselpopulation skall vara livskraftig krÀvs en föryngring pÄ mellan 10 till 20 procent. Med föryngring menas andelen juvenila i populationen.
Alla Àr vi jÀmlika ? men syns vi lika mycket? En granskning av svenska gymnasielÀroböcker i fysik utifrÄn aspekterna kön, etnicitet, funktionsnedsÀttning och heteronorm
Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.
Fler friande Àn fÀllande domar i vÄldtÀktsmÄl : Vilka Àr orsakerna bakom den ökade friandefrekvensen vid vÄldtÀkt?
VÄldtÀkt Àr ett av de mest krÀnkande sexualbrotten en enskild individ kan utsÀttas för och en grundlÀggande uppgift för samhÀllet Àr att skydda bÄde vuxna och barn mot alla former av sexuella krÀnkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremÄl för frekventa reformer i syfte att stÀrka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gÄtt i önskad riktning vad gÀller vÄldtÀktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av vÄldtÀktsanmÀlningarna bland annat pÄ grund av att kvinnor blivit mer benÀgna att anmÀla olika typer av vÄldtÀkter, utöver sÄdana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benÀgna att anmÀla vÄldtÀkter som begÄs inom en relation, vÄldtÀkter utan nÄgra fysiska skador, uppraggningsvÄldtÀkter och vÄldtÀkter dÀr kvinnan sjÀlv varit berusad vid övergreppstillfÀllet. De flesta brottmÄl som resulterar i att Äklagaren beslutar att vÀcka Ätal leder ocksÄ till fÀllande dom.
MKB i praktiken: utfyllnad av bergrum med aska
NaturvÄrdsverket har uppskattat att vi i dagens samhÀlle Ärligen produceras
cirka 450 kilo hushÄllsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet
har genom Ären omvÀxlande betraktats som en resurs respektive ett
miljöproblem.
En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att
reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagslÀget gÄr den
största andelen hushÄllsavfall till förbrÀnning med energiutvinning.
Ett av bolagen som har valt att anvÀnda sig av avfallsförbrÀnning vid
energiproduktion Àr E.ON VÀrme Sverige, Region Norrköping. Bolaget
uppskattar att det Ärligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000
ton bottenaska ifrÄn bolagets avfallspanna, P14.
Till produktionsanlÀggningarna tillhör Àven nio uttjÀnta bergrum som har
nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av tjockolja, EO4-EO5.
För att trygga framtida askhantering samt ÄterstÀlla de uttjÀnta
oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstÄnd att utfylla sex av
bergrummen med frÀmst flygaska ifrÄn avfallsförbrÀnningen.
UtvÀrdering av informationsinsatser kring
BudesonidinnehÄllande inhalationslÀkemedel pÄ apotek i
Sverige, Norge och Finland
Ăgandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevĂ€rt dĂ„ apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland Ă€r statligt reglerade men privatĂ€gda. Dock har samtliga lĂ€nder en lag pĂ„ att anpassad rĂ„dgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i Ă€gandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksvĂ€sendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationslĂ€kemedel innehĂ„llande Budesonid pĂ„ apotek i Sverige, Norge och Finland för att fĂ„ en samlad bild av hur denna information pĂ„verkar kundernas kunskaper, attityder och lĂ€kemedelsanvĂ€ndning. Under vĂ„ren 2005 gjordes en litteraturstudie i Ă€mnet samt en enkĂ€tundersökning vid tre apotek i de tre lĂ€nderna. 93 personer över 18 Ă„r som för eget bruk hĂ€mtade ut BudesonidinnehĂ„llande inhalationslĂ€kemedel pĂ„ öppenvĂ„rdsapotek deltog i studien.
Missnöjet med föreningsidrotten : En studie om avhoppade ungdomars förhÄllande till föreningsidrotten
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhĂ„llande ungdomar i StockholmsomrĂ„det som valt att lĂ€mna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda pĂ„ detta sĂ„ har jag utgĂ„tt frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Ăr de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de pĂ„ en eventuell Ă„terkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning dĂ€r 610 ungdomar i Ă„ldern 14-19 ingĂ„r. Dessa Ă€r spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i StockholmsomrĂ„det, dĂ€r elever som hoppat av föreningsidrotten har fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t angĂ„ende deras förhĂ„llande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet frĂ„n min enkĂ€tundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen pĂ„ tid Ă€r de vanligast förekommande orsakerna till att man vĂ€ljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten Ă€r vĂ€ldigt liten. Andelen som slutat pĂ„ grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i StockholmsomrĂ„det Ă€n den Ă€r nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet pĂ„ sin fritid minst en gĂ„ng i veckan och att hĂ€lften gör det tvĂ„ eller fler gĂ„nger i veckan.
Metod för att berÀkna kapacitetsbehov samt buffertstorlek för en kapsÄg integrerad i ett delat produktionsflöde
Rundvik sÄgverk ingÄr i SCA Timber och producerar sÄgade och hyvlade trÀvaror. SÄgverket har ett integrerat hyvleri som producerar ca 85 000 m3 hyvlade produkter Ärligen. För att minska kostnaden för hyvlade produkter vill man öka andelen integrerad rÄvara till hyvleriet, dvs rÄvara som inte passerat justerverket. Denna ökande andel integrerad rÄvara kom att leda till en större andel lÀgre kvaliteter i hyvleriet och för att kompensera detta planerades en investering av en automatoptimerande kaplinje. Syftet med denna undersökning var att utreda vilken kapacitet och buffert kapmaskinen i en sÄdan investering skulle behöva för att inte utgöra nÄgon begrÀnsning i hyvellinjen.
Studie av kvartsits effekt pÄ fasomvandlingarna under reduktion av magnetitpellets
Detta examensarbete har utförts vid LKAB:s FoU-avdelning i LuleÄ och vid LKAB:s metallurgiska laboratorium i Malmberget. LKAB har en vÀrldsledande position som producent av jÀrnmalmsprodukter till stÄlindustrin. Huvudprodukten Àr magnetitbaserade pellets för rÄjÀrnsframstÀllning i masugnar och direktreduktionsugnar. En förutsÀttning för en jÀmn och hög masugnsdrift Àr en god gasgenomströmning med ett lÄgt tryckfall. Abnorm svÀllning av pellets medför minskad porositet i pellets och minskade hÄlrum i beskickningen, vilket har en negativ inverkan pÄ gasgenomströmningen.
Ăldreomsorg för invandrare
Sammanfattning:Sammanfattningsvis har Ă€ldre invandrare sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n svenskar nĂ€r det gĂ€ller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till Ă€ldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rden; det handlar om Ă€ldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsĂ€tter ett nytt, öppet förhĂ„llningssĂ€tt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anstĂ€llning av anhöriga och ökade kunskaper, förstĂ„else och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvĂ€rkulturellt innehĂ„ll och utgĂ„ngspunkt frĂ„n sĂ„vĂ€l anhöriga som Ă€ldreomsorgens personal. DĂ„ kan Ă€ldre invandrare integreras i Ă€ldreomsorgenmed möjlighet till lĂ€rande och social delaktighet för bĂ€ttre ömsesidig förstĂ„else,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen Ă€ldre mĂ€nniskor ökar i Sverige och bland de Ă€ldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Ăldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har Ă„ldrats hĂ€r kommer förr eller senare i kontakt med Ă€ldreomsorgen. SjĂ€lva Ă„ldrandet skapar funderingar och oro hos de Ă€ldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska sprĂ„ket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rdssystemet, speciellt Ă€ldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte Ă€r att undersöka de ansvarigas och tjĂ€nstemĂ€nnens syn pĂ„ Ă€ldre invandrare inom Ă€ldreomsorgen.Metod:Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjĂ€nstemĂ€n) inom Ă€ldreomsorgen med öppna frĂ„gor och tydligt fokus pĂ„ möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ Ă€ldre invandrare och Ă€ldre frĂ„n Norden innefattas inte i praktiken i begreppet Ă€ldre invandrare och att det finns svĂ„righeter nĂ€r det gĂ€ller kulturellaskillnader och sprĂ„k i bemötandet av Ă€ldre invandrare och inom Ă€ldreomsorgens verksamhet.
Kvinnor pÄ chefspositioner - En analys av det lÄga antalet kvinnliga chefer
Problem och syfte: Kvinnor Àr starkt underrepresenterade pÄ ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. SamhÀllet har visserligen gÄtt framÄt och förÀndringar har skett för kvinnor pÄ olika sÀtt men de förÄldrade strukturerna vad gÀller chefskap fortlever, nÄgot som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen pÄ chefspositioner. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera förklaringar till den lÄga andelen kvinnliga samt vad detta innebÀr. För detta ÀndamÄl har vi valt att titta nÀrmare pÄ omrÄdena ledarskap, genus, service och mÄngfald. FrÄgestÀllning: Varför finns det sÄ fÄ kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vÄr frÄgestÀllning har samlats in frÄn böcker och artiklar.
KyrkogÄrdsrekreation : problem, möjligheter och utvecklingsomrÄden
Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation.
Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien.
De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.
AkutvÄrdsdata som indikator pÄ vÄldsbrottslighetens utveckling : En analys av samtliga patientbesök av vÄlds- och misshandelsskadade pÄ Södersjukhusets akutklinik i Stockholm 1996 - 2006
VÄldsbrottslighetens utveckling Àr stÀndigt omdebatterad. Olika sÀtt att mÀta utvecklingen pÄ ger olika bilder av det som undersöks dÄ olika metoder antas fÄnga upp olika delar av brottsligheten. VÄld Àr dessutom ett begrepp som definierats olika genom historien och i olika kontexter. Detta sammantaget gör att det finns all anledning att stÀndigt ompröva och pÄ olika sÀtt mÀta vÄldsbrottsligheten och dess utveckling. Syftet med föreliggande studie var att presentera akutvÄrdsdata som en tÀnkbar indikator pÄ vÄldsbrottslighetens struktur, omfattning och utveckling.
Vad förklarar revisionskvalitet? : En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.
Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.