Den palliativa vÄrden Àven kallad vÄrd vid livets slutskede, innebar stora omstÀllningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter anvÀnder sig av i palliativ vÄrd. MÄlet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bÀst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vÄrd. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehÄllande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att kÀnna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

Bakgrund: Lungcancer Àr en livshotande sjukdom dÀr mindre Àn fem procent överlever fem Är. MÀn insjuknar oftare i lungcancer Àn kvinnor i Sverige, dÀr majoriteten av de som drabbas har rökt nÄgon gÄng i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfÀllig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkÀnslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet Àr att patienterna upplevde en dÄlig information frÄn vÄrden kring vad lungcancer Àr och vad som orsakar den.

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med öppen hjÀrtkirurgi. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen pÄ aterosklerotiska förÀndringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig nÄgot mellan mÀn och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjÀrtoperationer Àr klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer Àr pre- och postoperativ Àngslan, lungkomplikationer och smÀrta.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Bakgrund: Multiple skleros Àr en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror pÄ en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i Äldern 20-40 Är. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet pÄverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar.

Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.

Bakgrund- Att fÄ beskedet bröstcancer kan för mÄnga kvinnor innebÀra svÄrigheter med olika emotionella kÀnslor. DÀrmed Àr det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvÄrden ser mÀnniskan som nÄgot större Àn bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara Àr fysisk, utan den bÀr Àven pÄ mÀnniskans livshistoria, kÀnslor, sjÀlvbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats dÀr 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar tvÄ huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och FörÀndringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, StrÀvan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara bÄde positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod frÀmst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förÀndrade.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanstÀllande roll, men detta har kommit att förÀndras genom Ären. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket pÄ grund av förÀndrade marknadsförhÄllanden. Genom mindre enheter blir det lÀttare att överblicka företagets alla delar och dÀrmed lÀttare att styra, eftersom beslut kan fattas nÀrmare marknaden. HÀr fyller controllern en viktig roll dÄ dennes uppgift Àr att hjÀlpa företagsledningen att styra företaget i rÀtt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det Àr placeringen viktig. Beroende pÄ vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har sÄ Àndras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

Bakgrund: OmvÄrdnad ska byggas pÄ en holistisk och humanistiskt mÀnniskosyn. Den palliativa omvÄrdnadens fokus ligger dessutom pÄ patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en vÀrdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vÄrdens uppgift som lindring av lidande och ÄterstÀllning av hÀlsa grundad i mÀnniskan sjÀlv samt i dess interaktioner till andra mÀnniskor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar de motoriska nervcellerna och leder till att de viljestyrda musklerna blir successivt försvagade. Patientens tankeverksamhet och sensoriska funktion Àr helt intakt trots att kroppen sakta blir förlamad. Genom att se patienten ur ett livsvÀrldsperspektiv kan sjuksköterskan fÄ en bÀttre förstÄelse för sjukdomen och hur det Àr för patienten att leva med den. Syfte: Syftet var att belysa hur det Àr att leva med ALS ur patientens perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes innehÄllande vetenskapliga artiklar med tidigare forskning inom valt Àmne.

Bakgrund: Antalet klagomÄl till patientnÀmnden har ökat angÄende missnöje i vÄrden, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. UtgÄngspunkten för en god vÄrdrelation Àr att tillmötesgÄ önskemÄl hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgÄr frÄn Travelbees teori, som beskriver att en god vÄrdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvÄrdnadsbehov ska kunna frÀmjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vÄrdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts dÀr elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.