Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Abstract (Svenska)Den hÀr undersökningen försöker ta reda pÄ om orsaken till att mÀnniskor bÀttre minns ansikten av sin egen etnicitet Àn ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk Àn analytisk inkodning. Det testades Àven om kÀnda och okÀnda ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. HÀlften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hÀlften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kÀnda personer.

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsÀttning fÄtt lyssna till texter som lÀsts upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mÀnsklig röst. Genom förstÄelsefrÄgor till varje text har det undersökts om en syntetisk upplÀsning av sammanhÀngande text ger en sÀmre förstÄelse Àn en mÀnsklig upplÀsning. Genom testet har ocksÄ faktorer som anstrÀngning samt korrelation med lÀngd, svÄrighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte Àr lÀngre Àn ca 700 ord eller inte har en upplÀsningstid pÄ mer Àn ca fem minuter sÄ ger en syntetisk upplÀsning inte nÄgon pÄvisbar försÀmring i förstÄelse. Resultat och analys visar dock att det vid lÀngre texter Àn sÄ kan finnas en skillnad i förstÄelse mellan de tvÄ upplÀsningssÀtten samt att det kan finnas en korrelation med textens lÀngd och svÄrighetsgrad.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Detta arbete inriktar sig mot de förhÄllningssÀtt inom lÀsning som finns idag. Det finns tvÄ lÀger inom detta vilka Àr det syntetiska och det analytiska förhÄllningssÀttet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet Àr att titta nÀrmare pÄ dessa tvÄ för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de bÄda stÄr för. Arbetets upplÀgg Àr att ge en beskrivande del av vad förhÄllningssÀtten stÄr för och sedan anvÀnda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hÄllbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete Àr att de bÄda förhÄllningssÀtten Àr mycket olika i sina pÄstÄenden om hur lÀsning ska uppnÄs och barns vidare utveckling inom detta omrÄde.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur en pedagog kan arbeta med den inledande lÀs- och skrivinlÀrningen och hur eleverna upplevde lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte anvÀnde jag mig av tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar pedagogen med lÀs- och skrivinlÀrning ? Hur upplever eleverna arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkÀtundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. DÀrefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents.

Abstract (Svenska)Den hÀr undersökningen försöker ta reda pÄ om orsaken till att mÀnniskor bÀttre minns ansikten av sin egen etnicitet Àn ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk Àn analytisk inkodning. Det testades Àven om kÀnda och okÀnda ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. HÀlften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hÀlften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kÀnda personer.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.