Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas.Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag är organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning.Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.

I den här uppsatsen tillhandahåller vi resultatet av en deduktiv och kvalitativ fallsstudie om företagsinterna processer för framgångsrikt varumärkesarbete med fokus på hur identifiera, prioritera, applicera och omsätta effekterna av omvärldstrender till en framgångsrik och lönsam premiumstrategi; genom att beskriva och analysera detta arbete i två premiumföretag (Haglöfs och BMW). Studien avser att göra ett bidrag till teorin om effektivt varumärkesarbete med fokus på premiumstrategi, nämligen premiumstrategins sammanbindande länkar med hänsyn tagen till dess kontextuella förutsättningar Den teoretiska referensramen utgörs av huvudbegreppen: trender, premiumvarumärken, varumärkesutvidgning samt marknadsposition. För studien valdes två empiriska undersökningsobjekt och relevant information beträffande dessa samlades in via två metoder; dels via en kvalitativ semistrukturerad-intervju samt via dokumentanalys. Detta för att undersöka hur premiumföretag arbetar utefter den struktur och teoretiska modell/bidrag som identifierats i samband med fastställandet av syntesen. Utifrån teorin identifierade vi ett antal förutsättningar samt länkar kopplade till en premiumstrategi.

Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är:1. Hur kan en projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt?2.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att föra en analytisk diskussion kring vad som är en lämplig kalkylmodell för val av överbyggnad för en väg i förhållande till Vägverkets mål och verksamhet. Detta huvudsyfte uppnås med hjälp av den metod vi valt samt genom följande två delsyften; - att beskriva Vägverkets mål och verksamhet, - att utreda vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid val av överbyggnad. METOD: Metoden tar sin grund i investerings- och kalkylteoretisk teori som hjälpt oss att identifiera relevanta områden att undersöka. Dessa har vi undersökt framförallt genom litteraturstudier och diskussioner med insatta personer. Vidare har vi stegvis ur ett kostnadsperspektiv byggt upp en kalkylanalys, där varje steg analyserats utifrån Vägverkets mål.

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

På senare år har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med värdepappershandel utsätts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att få en kontroll på lönsamheten och inte utsättas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbättrats. Value at Risk (VaR) är ett mycket erkänt och användbart mått vid riskmätningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte.Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på.För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.       Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.