E-learning Àr en undervisningsmetodik som idag Àr vanlig att anvÀnda i olika utbildningssammanhang. MÄnga företag anvÀnder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning anvÀnds ocksÄ i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning Àr ett bra sÀtt att lÀra sig pÄ och om de till och med anser att e-learning helt kan ersÀtta traditionell lÀrarledd undervisning. Syftet Àr ocksÄ att prova hypotesen att det Àr de deltagare som ser negativt pÄ sin tidigare skolgÄng som Àr mest positiva till e-learning.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god lÀsare. En god lÀsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av Ärskurs tre ha nÄtt upp till LUS punkt 15. Detta innebÀr att eleven lÀser flytande med en god förstÄelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill Àven undersöka om lÀsinlÀrningsmetoden har haft nÄgon pÄverkan för de elever som inte har goda sprÄkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i Àmnet visar att fonologisk medvetenhet Àr en viktig förutsÀttning för att bli en god lÀsare.

SammanfattningEtt nytt magnetlager med ett aktivt reglersystem i en frihetsgrad, 1-DOF, utvecklas och analyseras.Lagret Àr ett konventionellt radial permanent magnetlager, PMB, med en integrerad spole föraxiell stabilitet med tillhörande reglersystem för en riktning.En förenklad 2,5D-modell hÀrledds, och resultaten jÀmförs med FEM resultat, samt med resultatetfrÄn en 3D-analytisk metod.Resultaten visar pÄ god överensstÀmmelse och avvikelser diskuteras.Steg svar för varierande belastning visar pÄ att ett nytt jÀmviktslÀge snabbt uppnÄs, dÀr strömmenoch lagerförlusterna gÄr mot noll..

Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod pÄ en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats pÄ mitt arbete och har dÀrför anvÀnt mig av öppna intervjuer med tvÄ lÀrare dÀr jag ville fÄ dem att beskriva hur de arbetar med metoden pÄ skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att Àven fÄ barnens syn pÄ hur de lÀser i skolan samt nÄgra observationer. Det resultat jag fick fram var att man anvÀnder tre av de fem faserna i LTG-metoden pÄ skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera lÀsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats Àr att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssÀtt för bÄde lÀrare och elever eftersom man utgÄr frÄn barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslĂ€rares instĂ€llning till, samt erfarenheter av Ă„ldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Vilka begrĂ€nsningar och möjligheter upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Hur Ă€r förutsĂ€ttningarna för idrottslĂ€rare att lyckas fĂ„ till en god undervisning för samtliga elever om man jĂ€mför Ă„ldersintegrerad undervisning med Ă„ldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslĂ€rare som alla Ă€r eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av bĂ„de Ă„ldersintegrerad och Ă„ldershomogen undervisning i Ă„rskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrĂ„n en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer Ă€r Ă„ldersintegrering Ă€r en ramfaktor som frĂ€mst ger begrĂ€nsningar, de var sparsamma med att pĂ„visa möjligheter med undervisningsformen.

The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G.

BakgrundMÄnga forskare och undersökningar visar att den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen Àr av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund vÀcktes ett intresse av vilka metoder lÀrare anvÀnder i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, samt vilka kartlÀggningar och ÄtgÀrder som vidtas nÀr svÄrigheter uppmÀrksammas.SyfteSyftet med studien Àr att studera nÄgra lÄgstadielÀrares erfarenheter av metoder och ÄtgÀrder i samband med elevers svÄrigheter i den begynnande lÀs- och skrivinlÀrningen. NÄgra centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:1. Hur kartlÀgger lÀrare den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen?2. Vilka handlingsstrategier har lÀrare nÀr elever uppvisar svÄrigheter i lÀs ? och skrivinlÀrningen?3. Vilken kunskapssyn ger lÀrarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna Ät nÀr det gÀller elevers olikartade svÄrigheter inom lÀs- och skrivutveckling, och i sÄ fall hur? MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod för att fÄ tillgÄng till vÄra informanters erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Den kvalitativa metoden blev dÀrmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, dÄ metoden lÀmpar sig för lÀrmiljöer.

Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys som metod undersöka lÀrares tal om sin undervisning i idrott och hÀlsa samt syn pÄ elever med övervikt.FrÄgestÀllningar:Hur uttrycker sig idrottslÀrarna om sina generella utgÄngspunkter för undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur beskriver idrottslÀrarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio Är. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lÀrarbehörighet för grundskolan och Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av diskursanalys som metod.ResultatLÀrarnas utgÄngspunkter för sin undervisning var frÀmst att utveckla rörelseglÀdje hos eleverna. MÄlet var att alla elever skulle utveckla ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lÀrares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framtrÀder att det ligger ett ansvar hos lÀraren att skapa en miljö som Àr individanpassad dÀr alla elever kan kÀnna sig trygga och prestera utifrÄn sina egna förutsÀttningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framtrÀdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgÄngspunkt för lÀrarnas undervisning.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling dÀr han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer vÀlja den som pÄ bÀst sÀtt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som stÀlls pÄ ett system. Denna rapport innehÄller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad pÄ en webbapplikation bestÀlld av GreenIT. Applikationen ska tillÀmpa en metod för mÀtning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkÀtformulÀr. Metoden bygger pÄ principialkomponentsanalys (PCA) och Àr framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ?Architechture Evaluation and Selection Method?, appliceras pÄ den berÀkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvÀrdera metoden med avseende pÄ vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den Àr samt nÀr den lÀmpar sig bÀst att anvÀndas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, PÄlitlighet, UnderhÄllbarhet och SÀkerhet, vÀljs ut och anvÀnds som indata i metoden som bygger pÄ Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahÄller den bÀsta blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor sÀkerhet.