Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn pÄ ett vidgat textbegrepp som kan förvÀntas rÄda mellan lÀrare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen Àr kvalitativ, dÄ jag som metod har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, bÄde lÀrare och elever, rÄder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lÀrarna i huvudsak anvÀnder sig av andra texter Àn de traditionella tryckta för att ÄskÄdliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekrÀftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gÀrna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men mÄnga utrycker oro över att en sÄdan undervisning skulle ske pÄ bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskÀmnet.

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Syfte, frÄgestÀllningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive sÀrundervisning utan tÀvlingsmomentet. Följande frÄgor anvÀndes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor dÄ könen Àr integrerade respektive separerade i undervisning utan tÀvlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor dÄ könen Àr integrerade respektive separerade i undervisning utan tÀvlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns nÄgot inslag av tÀvlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna pÄvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestÄende av experiment och enkÀter, anvÀndes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 Är gamla. Eleverna fick bÀra pulsklockor för att mÀta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. DÀrefter fyllde de i enkÀter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jÀmfört med andra lektioner.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebÀr idag och att kartlÀgga hur de allmÀnpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser pÄ den uppgift som blivit pÄlagt dem vad gÀller undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ocksÄ försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebÀra nÀr det gÀller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten sÀger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebÀr teoretiskt, hur lÀrare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens lÀge för specialpedagogiken. Med hjÀlp av kvalitativa enkÀtfrÄgor som metod vill jag se hur grundskolelÀrare för de tidiga Äldrarna sjÀlva ser pÄ utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de fÄr axla i dagens lÀge.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.