Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.