Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vÄrt samhÀlle och lÀrarens förhÄllningssÀtt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att anvÀnda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlÀrningsstilar och tillsammans skapa en större förstÄelse av den vÀrld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet bÄde av pedagogiska skÀl och för att det Àr en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lÀrare i Är sex kan anvÀnda digitala media i undervisningen. FrÄgestÀllningar:? Hur anvÀnder en lÀrare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lÀrare kring sin anvÀndning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie dÀr vi har undersökt en lÀrares anvÀndning av digitala media i sin undervisning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lÀra elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger pÄ varitationsteori, vilken innebÀr att undervisning ska bygga pÄ elevens förmÄga att se skillnaden mellan en redan kÀnd bakgrund och en förÀndring. NÀr Learning study genomförs arbetar lÀrargrupp tillsammans för att skapa en sÄ optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lÀrandeobjekt. För att eleverna ska nÄ lÀrandeobjektet, vilket Àr det moment lÀrargruppen vill lÀra ut, mÄste elverna ocksÄ förstÄ sina kristiska aspekter för lÀrandeobjektet. I detta arbete kommer ingÄende förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel pÄ tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger pÄ min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera i hur stor omfattning patienter Àr omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vÄrd och undersöka om det finns formulerade omvÄrdnadsmÄl i patienters IVP gÀllande vÄrden i livets slutskede. Metod:Studien Àr kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingÄr samtliga cancerpatienter (n= 316), som vÄrdats och dött pÄ en vÄrdavdelning och ASIH (avancerad sjukvÄrd i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat:Studien visade att i Äldersgrupperna 75-84 Är och 85 eller Àldre var det fler som dog utan nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket Àn i övriga Äldersgrupper. Patienter dör utan att nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket i ungefÀr lika stor omfattning i urvalet som pÄ övriga palliativa enheter i Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i lÄgstadiet ser pÄ platsens betydelse för inlÀrning, men Àven hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har Àven varit att se vad forskning och lÀroplan sÀger om platsbaserat lÀrande som undervisningsmetod. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 pÄ tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna vi intervjuat ser fördelar med att anvÀnda platsbaserat lÀrande i undervisningen. De menar att det Àr en undervisningsmetod som gynnar mÄnga och genom att gÄ utanför klassrummet fÄr eleverna anvÀnda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlÀrning.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Bakgrund: Syftet Àr att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lÀrare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgÄng, vilka relationer de haft till lÀrare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgÄngspunkterna för undersökningen Àr socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgÄr utifrÄn en hermeneutisk ansats.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i Är 4, 5 och 6. Vi Àr intresserade av att se hur olika lÀrare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de anvÀnder sig av samt hur förutsÀttningarna i elevgruppen inverkar pÄ valet av metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur valet av undervisningsmetod pÄverkar elevernas intresse och motivation i Àmnet. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Vilka metoder anvÀnder engelsklÀrare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklÀrarna hÀnsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov nÀr det gÀller val av undervisningsmetod?? Vilken pÄverkan har valet av undervisningsmetod pÄ eleverna vad gÀller deras intresse och motivation i engelskÀmnet? Skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om elevernas instÀllning frÄn elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklÀrare i Är 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

AbstractExamensarbetets syfte Àr att belysa Hem- och konsumentkunskapslÀrares uppfattningar om jÀmstÀlldhetsperspektivet utifrÄn Lgr 11. Vi har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur Hem- och konsumentkunskapslÀrare samtalar och resonerar kring jÀmstÀlldhet i relation till sin undervisning. I Lgr 11 stÄr det att skolan aktivt ska frÀmja för lika rÀttigheter och möjligheter för pojkar och flickar. Skolan har ett stort ansvar att motverka traditionella könsroller genom att bemöta eleverna pÄ ett sÀtt som inte förstÀrker genusordningen dvs. vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.