Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

I detta arbete har fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer studerats, främst med avseende på hur ansvar har fördelats och hur frågor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingår dels ett avsnitt om hur fångdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gäller för fångdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats när erfarenheterna från projekten i Vittjärv och Näs har utvärderats. När en fångdamm ska byggas kan beställaren välja två huvudalternativ. Antingen överlåter man hela fångdammen, inklusive dimensionering, på entreprenören eller så står man själv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra själva byggnadsarbetet.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förädlade råvaror av järnmalm vilket är en eftertraktad produkt världen över. För att tillgodose den höga efterfrågan måste en hög produktionstakt hållas uppe. LKAB:s mål är att till år 2015 leverera minst 37 miljoner ton järnmalm per år. Järnmalmen som tas upp från LKAB:s gruvor fraktas med tåg till fram till hamnarna i Narvik och Luleå, transporten fortsätter sedan vidare med båt till kunder runt om i världen. LKAB har utvecklat en ny malmvagn där en serie på över tusen järnvägsvagnar är levererade av Kockums Industrier.

ABB är ett globalt företag med kontor och fabriker över hela världen och affärsenheten i Ludvika anses vara världscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskåp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgänglig på marknaden sedan 2002 i två olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det är även viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.

Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett småskaligt vindkraftverk som vanlig användare är en tidskrävande process och professionell hjälp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sådant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det går att använda på egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken användare som helst att undersöka potentialen att bygga ett småskaligt vindkraftverk på sin egen plats, allt som behövs är en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt låter användaren mata in omgivningsparametrar och energibehov på en hemsida för att sedan automatiskt få ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehåller vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som används i modellen är skurna ur rör och från forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Intresset för längdskidåkning är större än på länge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgång och därmed också en förkortad skidsäsong. För att lösa detta problem planerar företaget Lindbäcks Bygg att uppföra en skidtunnel på Lindbäcksstadion i närheten av Piteå. På uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att på ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Spannmål med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med väggelement bestående av korrugerad plåt. Då det lagrade spannmålet ska tömmas har det fuktiga spannmålet en tendens att fastna på väggarna, vilket medför att spannmålet i efterhand måste avlägsnas manuellt. För att slippa denna tidskrävande process monteras en slät plåt på den korrugerade plåten, för att på så vis hindra det fuktiga spannmålet från att fastna. Om samma plåtdimensioner för den korrugerade plåten används då den släta plåten är och inte är monterad kan väggelementen utsättas för buckling. Det här examensarbetet handlar således om hur väggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsättas för buckling.

Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.

Värmetransport är ett viktigt fysikaliskt fenomen med många olika industriella tillämpningar, till exempel värmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för värmetransport i strömmande eller stillastående fluider är konvektion. En bättre kunskap och förståelse för den bakomliggande fysiken skulle innebära att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhålla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En ångturbin i ett kraftvärmeverk producerar elektricitet genom att vattenånga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenångan transporteras sedan från turbinen i en rörledning för att användas till uppvärmning av processer i ett närliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts på rörledningen med överhettad vattenånga efter turbinen för att bestämma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen är beroende på tryck och temperatur och med för dålig kunskap om temperaturfördelningen längs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell ställdes upp med de energibalanser som verkar på rörledningen.

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Ett allt vanligare uppdrag inom hydraulisk modellering är att undersöka hur nya bostads- och handelsområden påverkar statusen för äldre befintliga ledningsnät. I nya områden anläggs nästan uteslutande separatsystem och eftersom nya områden oftast uppförs utanför den befintliga bebyggelsen måste spillvattnet från dessa områden transporteras genom det befintliga avloppsnätet, vilket kan vara helt eller delvis kombinerat.I stadsdelen Hjorthagen i Stockholm planeras 5000 nya lägenheter att byggas och spillvattenflödet från dessa skall anslutas uppströms det befintliga kombinerade ledningsnätet i området. Examensarbetet har gått ut på att undersöka hur det kombinerade ledningssystemet påverkas av den tillkommande spillvattenbelastningen. Syftet var att undersöka hur den dimensionerande spillvattenavrinningen påverkar de åtgärder och kostnader som behövs för att få det utökade ledningsnätet att fungera, samt att utreda behovet av ytterligare anpassningar av ledningsnätet inför framtida klimatförändringar.Vid beräkning av bräddvolymer simuleras vanligen spillvattenavrinningen från medeldygnsförbrukning av vatten. I studien har det även ingått att undersöka om detta sätt ger lägre bräddvolymer jämfört med att variera vattenförbrukningen med ett veckomönster.Med modelleringsprogrammet MIKE Urban undersöktes tre fall av dimensionerande spillvattenflöde från det tillkommande området i Hjorthagen.

Luleå tekniska universitet har sedan låang tid tillbaka bedrivit forskning inom tribologi på institutionen föor teknikvetenskap och matematik. I samband med forskning inom transmissionsförluster öppnades möjligheter för ett examensarbete då en testrigg skulle konstrueras. Arbetet är utfört på Tribolab vid Luleå tekniska universitet och Vicura AB har bidragit med sitt kunnande inom transmissioner samt fertalet komponenter. Dess huvudsakliga syfte och mål är att genom utveckling av en testrigg möjliggöra studier av driftsförhållanden i ett kuggingrepp, mäta förluster i ett kuggingrepp och fastställa vilka tribologiska komponenter som presterar främst. Den ska också användas till att skilja på tomgångsföruster samt förluster som ökar med pålagt moment.I begynnelsefasen av examensarbetet gjordes en litteraturstudie om vad som finns i dagsläget inom området.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.