Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins Analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

Hjärt- och kärlsjukdomar och däribland hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Successivt har stora framsteg gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt vilket har lett till att dödligheten minskat. En hjärtinfarkt orsakas av en blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar i något av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer för hjärtinfarkt är övervikt, rökning, diabetes, fysisk inaktivitet och stress. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att behålla livskvaliteten för svårt sjuka och deras anhöriga, när det inte längre går att bota sjukdomen eller förlänga livet. Under senare år har antalet sjukhusplatser minskat och nya vårdformer etablerats, vilket gjort att den palliativa hemsjukvården blivit vanligare. När anhöriga blir vårdare i den palliativa hemsjukvården, kommer det att påverka deras liv på olika sätt. Syfte: Att undersöka anhörigas situation som vårdare vid palliativ hemsjukvård samt ta reda på vilken betydelse sjuksköterskan har för dem. Metod: Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie och materialet har analyserats efter Graneheim & Lundmans (2003) Analysmodell.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande.

Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld.

Syftet med föreliggande uppsats var att med utgångspunkt i Chris Andersons bok The Long Tail (2006) skapa förståelse för begreppet och fenomenet Long tail. Vi avsåg vidare att belysa dess modus vivendi, sätt att vara, genom att undersöka och teckna en bild av den kontext eller diskurs inom vilken Long tail skulle kunna existera. Slutligen fördes en diskussion utifrån en egen Analysmodell gällande begreppets eventuella räckvidd. Chris Anderson har med fenomenet Long Tail i det närmaste sammanfattat en rad olika tendenser eller strömningar i vår samtid och uppmärksammat en ny marknad som växt fram som ett svar på den digitala tidsåldern. Long tail kan i princip förekomma inom alla branscher där det finns en fördelning mellan produkter med hög respektive låg efterfrågan.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning.Vi har med hjälp av en massmedieretorisk Analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en Analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Problem: Företag ägnar sig åt ett seriöst hållbarhetsarbete, men det finns anledning att tro att detta inte speglas i deras marknadskommunikation. Förändringar i marknadskommunikation tenderar att vara konservativa, då företag väntar på en indikation från marknaden för ökat intresse av hållbara produkter.Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som gör ett gediget hållbarhetsarbete också använder en marknadskommunikation som är ohållbar. Som en del av detta arbete kommer en grundläggande definition av ohållbar marknadskommunikation att konstrueras genom teoristudier.Metod: En kvalitativ undersökning har använts, då en fallstudie med bildanalys har genomförts, med empirisk data hämtad från företagens marknadskommunikation.Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig i teorier kring marknadskommunikation, hållbarhetsaspekter och konsumtionssamhällets konstruktion.Resultat: Det empiriska materialet redovisas genom fallstudieberättelse, baserad på bildanalysen av marknadskommunikationsmaterial som utförts och den Analysmodell som har konstruerats.Analys: Empiriska data som insamlats har jämförts med de teorier som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Resultaten har analyserats för att hitta övergripande likheter inom företagens marknadskommunikationSlutsats: Företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som arbetar seriöst med hållbarhetsarbete kan också använda en ohållbar marknadskommunikation enligt den definition som har konstruerats..

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).