Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Denna explorativa studie Analyserar gemensamma och differentiella mönster för kommunikation och beteende hos användare i Hjälpforum. Målet med studien är att kartlägga aktiva användartyper med syfte att ge SVT kunskap om Hjälpforumets användare. Om forumadministratörer har mer kunskap om användarna i Hjälpforum kan de anpassa sin kommunikation utifrån användarnas individuella behov och öka deras förmåga att bidra med mer kvalitativ återkoppling. Detta kan i sin tur bidra till en positivare inställning och ökat förtroende hos användare i Hjälpforum. I denna studie kunde fem användartyper kartläggas i Hjälpforum med stöd av egen empiri och tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens Analys använder sig av statistiska tabeller för att Analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsAnalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell Analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som Analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna Analyserats med systemisk-funktionell textAnalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

En Analys av hur användadet av motton i en roman, Tore Renbergs Mannen som elsket Yngve, påverkar och påverkas av romanens berättarnivåer, story och tematik..

The purpose of this study was to evaluate enantioselective analytical methods by separation of the enantiomers of four drugs (citalopram, zopiclone, tramadol and methylphenidate) and their metabolites. The Analyses were performed with HPLC-UV with columns whose stationary phases were based on macrocyclic glycopeptides (Chirobiotic V, V2 and T) and polysaccharides (Lux Cellulose-1, Cellulose-2 and Amylose-2).The Chirobiotic V column showed high selectivity for citalopram and its metabolites. High resolution was obtained using a mobile phase consisting of methanol, acetic acid and ammonia. High selectivity for the enantiomers of zopiclone and its metabolites were obtained on the Cellulose-2 column using a mobile phase consisting of acetonitrile and ammonium acetate buffer.The enantiomers of tramadol were separated with the Amylose-2 column. However, changes in the pressure arose, probably caused by the additive NH4HCO3.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att Analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk Analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och Analyserades det transkriberade materialet i en Analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk Analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textAnalys. Mer exakt används en semiotisk bildAnalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår Analys i teorier av Barthes och Foucault.

Innehållshanteringssystem används för att hantera innehåll och det finns många system att välja på. Detta arbete har fokuserat på fyra innehållshanteringssystem för innehåll på webben. Det är systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhämta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrågeställningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen är, hur de olika systemen är att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen är för webbplatser med mycket trafik.Det jag kom fram till var att Drupal är ett mycket väl utbyggt och omfattande och anpassbart system där det går att utnyttja mycket tredjepartstillägg och anpassa den efter egna önskemål. Joomla är ett system som innehåller mycket inbyggd funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillägg att tillgå, men anpassbarheten är dålig.

Titel: Internkommunikation - en Analys av effektiviteten av internkommunikationen på Ängsdals förskola Författare: Johan Hansson och Erik Åkesson Mål: Målet med den här uppsatsen är att studera hur väl internkommunikationen mellan de anställda och ledningen på Ängsdals förskola fungerar väl. Om inte, vad är det som brister? Slutligen kommer ett antal förslag på åtgärder att presenteras. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke.Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk Analys.Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en Analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursAnalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola Analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en Analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa Analyser av diagnosresultaten och den Analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.