Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ Analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ Analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

Sekretessbelagd.

?.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textAnalys kombinerat med en Analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en Analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som Analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras.I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär.I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna Analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem.Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren.

Vi fick i uppdrag av Aros Industrikonsult AB att ta fram ett presentationsmaterial för en av derastjänster, frekvensstudien. Frekvensstudien är ett effektivitetsförbättringsverktyg som kan användasför att utvärdera hur effektivt tiden utnyttjas i en viss verksamhet. För att skapa underlag till enAnalys av frekvensstudien som verktyg genomförde vi två frekvensstudier. Frekvensstudien är ettstatistiskt datainsamling- och sammanställningsverktyg. Studiens planeras genom attavläsningsbaser utses och aktiviteter kodas.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursAnalys för att undersöka texterna och en semiotisk Analys när vi Analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

I dagens samhälle är trenden att fler och fler människor införskaffar smartphones för att när som helst kunna vara uppkopplade mot internet. Detta gör att informationen en smartphone hanterar och sparar är viktigare och mer intressant för båda sidorna av lagen. Med denna ökning av smartphones har användandet av applikationer till sociala medier så som facebook ökat.I denna rapport utreds det vad en facebookapplikation lagrar för typ av information efter den har använts och hur pass noga det går att kartlägga vart applikationen har används. För att kunna göra detta krävs först en utredning på vilka sätt de går att hämta ut information ifrån en smartphone. I denna rapport har det alltså utretts huruvida de går att utvinna samma information med hjälp av flera metoder och om de går att uppnå samma resultat med hjälp av en utvinning med de olika metoderna.

Centralsystemen för ventilation behöver inom de närmaste tio åren bytas ut i Huddinge sjukhus. Energiförbrukningen i ventilationssystemet förväntas kunna reduceras markant med hjälp av nya, effektiva system för värmeåtervinning och komfortkyla. Just nu pågår en process där flertalet lösningsförslag tagits fram och behöver utredas.I denna rapport presenteras en undersökning av en motströms koaxialvärmeväxlare för värmeåtervinning och ett kylsystem baserat på indirekt evaporativ kylning. Systemen har behandlats separat och utvärderats utifrån numeriska simuleringar i EES, Excel och MATLAB där beräkningarna för värmeväxlaren gjorts enligt NTU-metoden.För att uppnå effektivitetskraven visar sig den koaxiala värmeväxlaren blir orimligt stor samtidigt som tryckfallen i värmeväxlarens kanaler ger upphov till oacceptabla driftkostnader. Värmeväxlarlösningen är därför inte ett hållbart alternativ, varför en LCC-Analys inte är inkluderad i denna rapport.Kylsystemet visar sig dessbättre vara mer intressant och skulle kunna kombineras med en annan typ av värmeväxlare för att sänka temperaturen vid varma sommardagar.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Syftet med studien är att genom Analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk Analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska Analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk Analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.