Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från Analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

För att kunna utvärdera resultaten av solcellsforskningen på Uppsala Universitet krävs anpassad mätutrustning. Idag finns en krets som kan följa maxeffektspunkten på en solpanel genom att använda en MOSFET som variabelt motstånd och styra detta via en lågpassfiltrerad PWM-signal från en enkapseldator. Enkapseldatorn mäter kontinuerligt spänning och ström via dess Analog-digital-ingångar (ADC ingångar). Strömmen och spänningen skickas också Analogt ned till en multimeter i testlabbet som loggar datan. Analoga signaler är mer störningskänsliga än digitala och kräver också minst två sladdar ifrån varje solpanel till testlabbet.

SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig från ett traditionellt fordon på flera sätt. Förväntningarna från förarenmåste tas i beaktning när användargränssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvärdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet är den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehåller mätartavlor och andra instrument. Andra områden såsom mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvärderades med metoder, bland andra heuristisk utvärdering,Cognitive walkthrough och användartest. Användartesten utfördes i en körsimulator med hjälp avtänk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjälp av resultaten från testutvärderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Övergripande upplägg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.

Syfte: Målsättningen med studien är att hos friska kvinnor utvärdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smärta, (2) sänkt smärttröskel, (3) ökad vibrotaktil känslighet (4) samt träningsvärk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelålder 25.8 ± 5.0 år) deltog i studien som bestod av två 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna på ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter användes för att mäta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag.

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar använder idrottsmän på elitnivå idag mätningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen är dyr och svår att frakta. Utvärdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mätningarna fanns en ide om ett system som baserar sig på givare monterade inne i kastredskapet. Visionen är att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård.Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Kvinnor upplever mer halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell Analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och därmed unik för den enskilde individen. Att hjälpa och vårda en patient med smärta kräver kunskaper och inlevelseförmåga hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller bedömning och behandling av smärta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens säkerhet.

SammanfattningI arbetet beskrivs olika beteenden och fysiologiska förändringar som kan indikera smärta hos hund. Det finns också en kort beskrivning av tre smärtbedömningskalor: Visuell Analog skala (VAS) Glasgow Composite Pain Scale Short Form (GCPS) och University of Melbourne Pain Scale (MPS). Dessa skalor har utvecklats som verktyg för att gradera smärta. VAS har tagits fram för humanvården och de andra är utvecklade för bedömning av postoperativ smärta hos hund. Arbetet innehåller också en mindre studie, där skalorna jämförs mot varandra.