I denna studie undersöks de initiala effekterna då ett företags styrelse av bolagsstämman blir bemyndigade att återköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkställer respektive ej verkställer återköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspå om ett företag kommer att verkställa återköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja på vilket företag som kommer att verkställa återköpet eller ej.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att utnyttja marknadens osäkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: Metodmässigt bygger vår studie på sekundärdata, med fokus på Ericssons historiska slutkurser på aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lämpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar på nästkommande år. TEORI: Vi utgår från tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Undersökningen behandlar med vilka handlingssätt och beslut e-handelsföretag inom den svenska marknaden kan påverka andelen returnerade varor. En kvalitativ undersökningsstrategi har valts, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda personer från respektive företag. I undersökningen har nio stycken företag medverkat där samtliga bedriver e-handel inom detaljhandel på den svenska marknaden. Undersökningens syfte är att undersöka och förklara med vilka medel e-handelsföretag kan påverka andelen returer, samt att skapa förståelse kring utformningen av e-handelsföretagens returpolicy, för att sedan jämföra om företagens metoder överensstämmer med befintliga teorier och modeller. Analysen visar hur e-handelsföretag resonerar kring returer och vilka parametrar de tar i beaktning vid utformandet av deras Returns Management som sedan kopplats till tidigare forskning.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affärssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist på forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag är applicerbar på små och mellanstora företag verksamma på den svenska marknaden.Vi har utgått från existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan använt denna modell för att se relationen mellan den och vårt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vår studie om SMFs. Vårt empiriska underlag består av en enkätundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgående intervju med ett företag.

Likviditetsfällan är en ekonomisk anomali där expansiv penningpolitik blir verkningslös för att transmissionsmekanismen genom vilken penningmängdsökningar påverkar produktionen inte fungerar normalt. Makroteorin tenderar att bortse från de delar av teorin som krävs för att analysera likviditetsfällan. Det handlar främst om elasticiteten i efterfrågan på realbalans och hur den påverkar LM-kurvans lutning. Klassisk IS-LM-analys tenderar dessutom att inte betona den intertemporala dimensionen i konsumtions- och investeringsbeslut, vilket kan ha en avgörande betydelse vid en likviditetsfälla.Mycket tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att fastna i en likviditetsfälla som ? om den inte neutraliseras av en framgångsrik stabiliseringspolitik ? kommer ha negativa effekter för hela världsekonomin..

Redaktionella annonser är en typ av marknadsföringskanal som har expanderat kraftigt på marknaden. Syftet med denna uppsats är att beskriva varför företag väljer att sprida sitt budskap genom redaktionella annonser i tematidningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat tio företag som har annonserat redaktionellt. Avsnitten teori, företagserfarenheter av redaktionella annonser och analys är upplagda efter fyra huvudrubriker; marknadskommunikation, trovärdighet, etik och marknadsfokus. Det vi har kommit fram till är att anledningen till att företag väljer att annonsera redaktionellt är för att det är en kommunikationskanal som erbjuder företag en chans att synas på marknaden.

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen.

Tenant representation blir ett allt mer välkänt begrepp på den nordiska marknaden och fler använder sig av tjänsten. Under de senaste åren har affärsområdet och tjänsterna utvecklats och blivit bättre i de nordiska länderna. Detta examensarbete undersöker marknaden för tenant representation i just Stockholm, Oslo och i Helsingfors. Arbetet omfattar en kartläggning av vilka aktörer och tjänster som erbjuds på respektive marknad samt vilka aktörer som är verksamma. Intervjuer utgör större delen av källmaterialet där aktörer som är verksamma i Stockholm, Oslo och Helsingfors har intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en översättare bearbetar en mycket kulturreferenstät källtext. Fokus ligger på hur översättaren med hjälp av tillägg beskriver vissa delar av innehållet för måltextläsaren. Källtexten är Susan Faludis The Terrordream ? Fear and Fantasy in Post-9/11 America i översättning av Hans O. Sjöström med den svenska titeln Den amerikanska mardrömmen ? bakhållet mot kvinnorna.