Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor såväl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år har det uppstått nya möjligheter för människor att kommunicera med kollegor som är fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt är många företag verksamma på global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att få ett väl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen.

Rådgivningstexter med fokus på relationer återfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rådgivning kan vara det faktum att det är män som agerar rådgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero på den kritik som riktats mot populärkulturens stereotypa bild av män och kvinnor. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sänder ut i frågor rörande relationer, vem Killpanelen vänder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger på teorier gällande genus, identitet, heteronormativitet och representation. Målet har bland annat varit att hitta eventuella språkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors ständigt pågående identitetsskapande.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Den globala bilindustrin har under de senaste decennierna genomgått betydande förändringar, vilketskapat ett allt hårdare marknadsklimat. Detta har medfört att strategisk positionering i synnerhet blivitallt viktigare för aktörerna på marknaden. Försäljningen av Volvo Car Corporation och SaabAutomobile till Ford Motor Company samt General Motors under 1990-talet ansågs därför som ennödvändig åtgärd för att säkerställa Saabs och Volvos fortlevnad. Perioden under amerikansk ägandehar emellertid visat sig tuff och knappt ett decennium senare stod bilindustrin för sin kanske störstautmaning någonsin i sviterna av en extrem global lågkonjunktur. General Motor och Ford MotorCompany drabbades hårt, vilket ledde till att det inte längre ansågs ekonomiskt hållbart att behållaförlusttyngda bilmärken som Saab och Volvo.

AbstractDet byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ?utan närrelation?, ?otillräckliga vänskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De två faktorerna ?utan närrelation? och ?otillräckliga vänskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation är idag viktigare än någonsin och detta vetorganisationer och företag själva om. Det satsa's mer och mer på professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. Ändå klagar medarbetarna på att informationenär bristfällig. Vad beror detta på? Med utgångspunkt från detta är vårt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hänsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjälp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare på olika arbetsplatser omdera's syn på internkommunikationen på respektive arbetsplat's.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna.

The aim of this thesis is to use Gabriel Tardes theories concerning imitation, repetition and the public opinion as a way of understanding how transmedial communication develops over time. This involves a study of social media, traditional press and public organizations in relation to each other. The campaign, What are you doing? (Vad håller du på med?, 2013), launched by the Swedish military as a way of drafting more soldiers, is used as an example of how the theories can be applied to help us understand connections, patterns and social behavior in the rapid mutation and viral spreading of information. By discussing the campaign and its effects, the ambition is to give an understanding of how a campaign of this scale could be planned for and structured.

This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  journalist Nils Bohman (1902-1943).  The authors of the nine short stories are Jonas Bili?nas, Vincas Kr?v?-Mickevi?ius, Antanas ?ukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petron?l? Orintait?.The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present.The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation?A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940.An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached..

The production of cheese is in continuous development with objectives to in-crease productivity, achieve changes in shelf life and functional properties of the products. One concept in the development is to substitute milk fat with vegetable fats and oils in the manufacture of cheese. The objective of this study was to investigate effects on cheese yield and cheese quality of 4 different semi-hard analogue cheese products produced by substituting milk fat with vegetable fat, each analogue cheese with a specific mixture of vegeta-ble fat. As reference a cheese produced with anhydrous milk fat was used. The yield and recovery of fat and protein were determined by recording the weights of each cheese direct after press and after 20±2 days of storage and analysis of the composition of the cheeses after 20±2 days of storage. The cheese was fur-ther subjected for texture profile analysis in a TA-XT Plus Texture Analyser and analysed with Differential Scanning Calorimetry (DSC) to examine whether the fat behaves similar in the cheese as in pure form in respect to its thermal properties. The cheese yield was not significantly different when using different fats. Differ-ent amounts of water were absorbed during the water cooling.

I denna uppsats har frågan om jämställdhet kan ses som drivkraft för tillväxt undersökts och diskuterats. Temat är aktuellt ? jämställdhetens olika perspektiv för företag diskuteras flitigt i press såväl som nyhetsmagasinen inom tv. De företag vi valt att inrikta oss mot är småföretag inom konsultbranschen som karakteriseras av hög tillväxt. Anställda inom denna typ av företag har sedan fått uttrycka sitt medhåll eller icke-medhåll i tio påståenden som vi förmedlat till dem.