The purpose of this paper is to study what the press in Sweden wrote about counterfeiting from 1944 to 1950. By studying how the newspapers wrote about the crime of counterfeiting, the paper aims to give a glimpse of how counterfeiters worked and got their notes in circulation. The analysis is based on a theoretical perspective of a "we" and "they" in which Sweden is compared to the opposite abroad. The paper examines how the security of Swedish banknotes is discussed in Swedish news articles and how they describe counterfeiters and passers. The paper examines forty one newspaper clippings from the period 1944-1950 from twenty five different newspapers from different parts of the country.

Syftet med denna uppsats är att jämföra journalisters intervjuteknik med avseende på om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken är intervjun är den mest använda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet går jag igenom vad som utmärker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver också vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer åt. Med teorin som grund har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn på sin intervjuteknik.

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism åren 2000-2007. Genom kvantitativ innehållsanalys studeras avsändare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehåll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förståelsen för den svenska rapporteringens förutsättningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelskspråkig press i Kambodja. Likaså genomförs kortare intervjuer med för ämnet relevanta personer.

This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts.

With this essay, I want to examine the image of Russians in the Swedish rural press during the second half of the 19th century, how rusophobia appeared in Swedish rural press and how the image of Russians changed during this time. To find this out, I set these questions:  ? How was Russians and Russia portrayed in the Swedish rural press? ? Did the view of Russians change during this time?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to do a discourse analysis in which I analyse different articles that have been written about Russia and Russians in a stereotypical way. The source material used in the thesis comes from 41 news articles; the bulk of the source material comes from newspapers that were published during the late 19th century.Rural press reporting on Russia and Russians were in the second half of the 19th century mostly negative. Of the 41 articles that were examined it was found that about half were negative, less than one-sixth were positive, while about a third were neutral.The reason that many of the articles were negative has to do with Sweden's shared history with Russia, with many wars and territorial losses.

The digitalization of the media industry has involved great changes for the Swedish daily press. Instead of subscribing on a daily newspaper, more people tend to read newspaper's free edition online.  The recent recession has contributed to strike hard against the newspaper's economy. This is the problem our research is based upon. How will the newspaper develop and which measures have to be done to get a well functioning business model that is suited for future conditions?We have made qualitative interviews with Swedish newspapers: Göteborgs-Posten, Norrköpingstidningen, Sydsvenskan and with the danish newspaper Politiken.

I have in this essay looked at what stand NWT took to the three leading countries in The First World War, Germany, France and England, and if it changed during the course of the war.I worked based on the theory that NWT, as a politically conservative newspaper was pro-Germany, which also showed to be true.I have look at the official stand, what is shown in the published material, what stand that the newspaper showed outwards. The result shows that NWT held a neutral stand during the war being loyal to the conservative government. At the end of the war the papers sympathies for Germany are shown more openly in its political material..

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

PAPRO operates within the Forest Research company and their mission is to develop value-addingindustry solutions. At present there are no good ways for mills to easily test the printing quality on newsprintpaper. There is a great need for a fast way to do this on different paper qualities; with a laboratory-offset press this can be both a time and money saving method. At PAPRO Forest Research, NewZealand, a laboratory offset press has been developed and designed, during the past seven years, concerningthis issue. Earlier projects were made concerning the press, e.g.

The purpose of this study has been to follow how the Swedish press covers the Swedish music competition Melodifestivalen and the Eurovision Song Contest. To do so, I have followed how the image of The Ark, a Swedish rock group, changed in the press during Melodifestivalen and the Eurovision Song Contest 2007. They won in Sweden, but in the big European finale they ended up in 18th place. The study is based on a discourse analysis with the focus on the social dialogue of the band in the newspapers. I have applied the analysis on 14 articles published the day after Melodifestivalen and a week ahead, and 14 articles published the day after the Eurovision Song Contest and a week ahead.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och Amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called biträdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, Norrländska socialdemokraten and Norrskensflamman.