Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Studiens syfte är att undersöka spelaktörers konkurrensförutsättningar över Internet på den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgänglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden är komplex gällande marknadsföring och på grund av att aktörer ska sälja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa påföljder. Spellagstiftningen i Sverige är inte uppdaterad och är orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det råda monopol på den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt på Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie är Internets påverkan på branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen är att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena är att marknaden kan betraktas som fungerande på grund av det ?Moment 22? läge som uppstått.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Då en demokratisk transition, där begreppet transition refererar till den situation som uppstår mellan två olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process ämnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhället. Begreppet konsoliderad demokrati är i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergång eller en återgång, till demokrati kan föra med sig någon form av auktoritärt arv. Detta auktoritära arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut på vissa områden, främst då det handlar om hanteringen av minnet från en auktoritär period. Detta kan i sin tur innebära att det demokratiska styrelseskicket inte förmår tillfredställa dess medborgare och missnöjet expanderar.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the publicservice reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election.The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the SwedishDemocrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoningabout their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggestnewspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is apart of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using aquantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of thearticles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in thisstudy were agenda-setting and framing, to stress the power of media.

Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Denna uppsats försöker att med hjälp av en teleologisk lagtolkning få fram syftet och ändamålet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. Utifrån denna rättsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bäst kunna skydda miljön och ge acceptabel rättssäkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rättsliga tolkningen framkommer att det främsta syftet med direktivet är att vidta åtgärder för att minska flygbullret vid flygplatser med särskilt allvarliga bullerproblem, med ändamålet att skydda de kringboendes hälsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvägning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ändamålet med direktivet att uppnå största möjliga miljövinster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Uppsatsen, Bulgariens väg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsområde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett främjande av handelsutbytet mellan de två parterna genom handelsliberalisering. Studiens primära syfte är att skildra Bulgariens utveckling under en tioårsperiod med avseende på handelsmönster och specialisering.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.