Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen.Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen.

In Sweden surgical treatment of vocal fold lesions in children is fairly uncommon. At Falun hospital they have adapted a more generous attitude towards phonosurgery of children?s vocal folds. The purpose of the present study was to evaluate surgical treatment of organic vocal fold lesions in children and to assess the phonosurgical patient utility. The study was carried out at the Ear-, Nose- and Throat clinic, Falun hospital, Sweden.

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation.

Introduction: Urinary retention is a common postoperative complication associated with bladder distension. Permanent damage to the bladder affects the patient?s quality of life and may lead to a lifelong inability to empty the bladder and needs of self-catheterization with the risk of urinary tract infection. Bladder distension was classified as the fourth largest health care related injury in Sweden in 2013. Bladder distension may occur before the operation starts and is more common among orthopedic patients.

Jönköping Small Animal Hospital is today the only clinic in Sweden to offer radiation therapy as a treatment of tumours. The body contains of billions of cells that all have to obey the regulations that are established. If a cell is exposed to a harmful substance, for example a chemical, it can be transformed into a tumourcell. Normally the body has a good defence but the tumourcell can survive and start to divide unrestrained. A tumour is starting to develop.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.

SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje år. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare är magsäcksoperation som begränsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur magsäcksopererade informanter själva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsäcksoperation som metod för viktminskning. Hur får de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick från semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgått magsäcksoperation i syfte att gå ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation är den sista utvägen när andra alternativ till viktminskning misslyckats.

The purpose of this literature study was to describe techniques for monitoring general anesthesia and standing chemical restraint in the horse. A number of various techniques and devices related to e.g. blood pressure measurement, blood gas analysis and pulse oximetry are defined, and finally their clinical relevance and reliability are discussed. The equine patient is generally far more exposed to anesthesia-related risks than other smaller species. Complications such as hypotension and hypercapnia are commonly seen during general anesthesia. Thus, close monitoring is essentially performed by the veterinary nurse, whom is responsible for monitoring the anesthetized patient.