Sök:

Sökresultat:

132 Uppsatser om Ambulans - Sida 3 av 9

Svår sepsis på IVA inom 24 timmar - en kvalitetsuppföljning

Bakgrund: Sepsis är kroppens svar på en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svår att upptäcka i tid då symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte får behandling i tid är dödligheten mycket stor. En specialistutbildad Ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstånd, utföra åtgärder, utvärdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rätt vårdnivå. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande är viktigt får sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsäkert och för patientens bästa.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?Svår sepsis på IVA inom 24t?.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie där de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?Svår sepsis på IVA inom 24 t? under åren 2007-2014.

Konstruktion av fjädringssystem för hjulfordon

BAE Systems Hägglunds tillverkar markgående militära fordon. Detta examensarbete behandlar nyutveckling av ett fjädringssystem ämnat för fordonstypen SEP (Splitterskyddad EnhetsPlattform) och FRES (Future Rapid Effect System). Arbetet omfattar ett hjulfordon med mekanisk drivning som skall utvecklas i ett 6x6 respektive 8x8 utförande. SEP är ett modulfordon och kan byggas på med utrustning för mer än 20 olika användningsområden ? militärtransport, Ambulans, medicinstation, saneringsstation för biologisk och nukleär smitta, minsökare och minröjare, radarbärare och så vidare ? plus rena stridsuppgifter med raketmodul, stridsvagnskanon och luftvärnskanon.

Verktyg för informationshämtning vid optimering av beredskap

This thesis describes a tool for data mining used to optimize ambulance preparedness. The goal with the tool was that it should be able to retract the information necessary to be able to analyze and calibrate the preparedness model used in the software ResQMap. ResQMap is used by SOS Alarm, who are responsible for the Swedish emergency number 112, as a decision support tool for ambulance operators. It is developed by Carmenta AB, who are the supervisors of the thesis work. Also, a minor study of the preparedness models variables has been performed in order to be able to evaluate the function of the tool.

?Jag ringer inte ambulans? - patienters upplevelser av att drabbas av akut koronart syndrom. En kvalitativ intervjustudie.

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk Ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från Ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i Ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med Ambulanssjukvårdens omhändertagande.

"Jag orkar inte vänta" Fast Track - direkt från ambulans till vårdavdelning, ett sätt att korta väntetid

BakgrundSverige har en åldrande befolkning. År 2030 beräknas antalet invånare över 80 år vara nästan fördubblat mot idag, det vill säga 800 000. De mest sjuka äldre som är i behov av omfattande vård och omsorg utgör cirka 17 % av befolkningen över 65 år och har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. När äldre personer drabbas av sjukdom eller skada är vägen vanligen in via akutmottagningen. Där utsätts ofta den äldre för långa väntetider med ökad risk för avvikelser såsom fall, konfusion, eller dehydrering.

Hur identifieras och behandlas patienter med sepsis prehospitalt

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med Ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

Prehospitala omvårdnadsåtgärder av patienter med höftfraktur

Bakgrund och syfte:Personer som drabbas av en höftfraktur är en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel äldre i befolkningen kommer den att bli ännu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att åka in till sjukhus med Ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer är det prehospitala omhändertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jämföra Ambulanssjuksköterskans specifika omvårdnadsåtgärder vid vård av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vårdkedja, ?Raka spåret?, och då framförallt se om givandet av smärtlindring förändrats.

Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit? : En kartläggning av uppföljning inom en ambulansorganisation

Svensk Ambulanssjukvård har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket har lett till att kraven på sjuksköterskans kompetens för att säkerställa en god vård och patientsäkerhet har ökat markant. Generellt saknas det inom svensk Ambulanssjukvård väl fungerande system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket leder till att denna viktiga möjlighet till professionell och organisatorisk utveckling riskerar att falla bort. I den kartlagda Ambulansorganisationen infördes i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket skapade nya möjligheter för sjuksköterskan att följa upp sina bedömningar och behandlingar.Syftet var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik Ambulansorganisation utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning, vad påverkade sjuksköterskans uppföljning och hur upplevdes effekterna av uppföljning. Metoden som ändvändes var en singel case studie metod vilket innebar att både kvantitativ och kvalitativa data användes. Unikt för case studie metoden är att data samlas in i olika faser för att sedan analyseras innan nästa datainsamlingsfas startar.

Hot och våld : Upplevelser från personal inom ambulans- och akutsjukvård ? en litteraturstudie

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom Ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och Ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Orena ambulanser: En risk för patientens hälsa

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Rakel och samverkan mellan blåljusorganisationerna: En enkätundersökning om det nya digitala kommunikationssystemet

I dagsläget är systemet Rakel på väg in i det svenska samhället och kommer att användas av bland annat blåljusorganisationerna Ambulans, räddningstjänst och polis. Det som utmärker Rakel är främst den digitala tekniken som innebär en förbättrad sändnings- och mottagarkvalité samt möjligheten att ingå i talgrupper. Vid insatser på olycksplatser är det viktigt att det finns en bra samverkan mellan blåljusorganisationerna för att uppnå det önskade målet. Förhoppningsvis kommer Rakel att förbättra samverkan på olycksplatser och detta projekt undersöker hur de som använt systemet upplever detta. Dessutom undersöks vilka förväntningar som finns hos de som ännu inte använt systemet.

Tillit och samverkan mellan blåljusmyndigheter

AbstraktSamverkan mellan polis, Ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, Ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

Färdigheter som sjuksköterskor använder sig av för att skapa goda vårdrelationer i ambulans och på akutmottagning : en litteraturstudie

Background: Encounters between patient and health care have been shortened and fragmented. Times when the patient is in the continuum of care is related to how well the patient feels confirmed in the meeting with his/her carers. Aim : The aim of this study is to highlight skills that nurses use to provide good care relationships with patients in the ambulance and emergency room. Method: A literature review was done. Search for articles was conducted in the databases Cinahl and Pubmed.

Tekniskt, taktiskt underlag för installation av RAKEL i Försvarsmaktens helikoptrar

Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

Vad ambulanssjuksköterskors anser om information till traumapatienter - information ger trygghet

Ambulansarbetet är ibland stressigt och som Ambulanspersonal hanteras bland annat traumapatienter. Det kan upplevas svårt att finna tid till omvårdnaden kring patienten. En del av omvårdnaden är att informera patienten vad som händer för att de ska uppleva en delaktighet och trygghet i vården. I traumasituationer är det svårt att avgöra hur detaljerad informationen ska vara och hur mottaglig patienten är för information, även patientens medvetandegrad är avgörande. Syftet med studien var att beskriva vad Ambulanssjuksköterskor anser om information och vilken information som gavs till traumapatienter.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->