SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde.Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ?I Väntan På Ambulans? (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur överrapporteringen fungerar mellan ambulanssjuksköterskor i Uppsala län och sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala från mottagande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Empirisk deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 60 enkäter delades ut varav 33 besvarades. Det gav en svarsfrekvens på 55 %. Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen har delade meningar kring hur överrapporteringen fungerar med ambulanssjuksköterskorna.

ABSTRAKTBakgrund: Interhospitala transporter innebär ökade risker för medicinska komplikationer för den kritiskt sjuka patienten. Inom ramen för intensivvårdsjuksköterskans kompetens ingår att kunna utföra omvårdnad till den kritiskt sjuka patienten under interhospitala transporter. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvård kan under transport av kritiskt sjuka patienter uppleva oro. För att kunna förbättra omhändertagandet av patienten är det av intresse att ta reda på om det finns fler perspektiv och upplevelser av arbetet vid denna komplexa situation som en interhospital intensivvårdstransport innebär.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda kritiskt sjuka patienter under markbundna interhospitala transporter.Design: Denna studie har en kvalitativ design.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med åtta intensivvårdssjuksköterskor spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med tematiskt analys.Resultat: Ur analysen konstruerades tre huvudteman. Att sträva efter att ha kontroll över situationen, Betydelsen av ett bra samarbetet i teamet och Att utmanas i sin yrkeskompetens.Slutsats: Resultatet visade att transportera kritiskt sjuka patienter mellan sjukhus kan ge upphov till både negativa och positiva känslor.

Abstract:Because personal assistance is relatively new in social care in Sweden we were interested in to get more knowledge in how supervisors for personal assistants worked. In our study we choosed to look into how the supervisors worked with the physical work environment for the personal assistants. The questions we wanted to found answers for in this study was, which work directions the supervisors for personal assistants have around the physical work environment, which legal provisions there were around the physical work environment for the personal assistants and how the supervisors experienced the work with the physical work environment for the personal assistants. We did a qualitative interview study with supervisors for personal assistants. We realised in our study that there were big differences in how the supervisors for personal assistants worked with the physical work environment for the personal assistants.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Personal Life Coaching is a new profession in Sweden. A Personal Life Coach wants to empower his/her client to make changes, clarify needs and reach goals. A coach can also be just a pivotal human connection for dialogue. The need for coaching has grown due to the societal changes and unsure rules on the labourmarket. Personal Life Coaching lays the groundwork for competence development and good health..

Syfte: Att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever kan finnas för problemområden vid arbete på skadeplats med maximalt fyra drabbade.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Nio ambulanssjuksköterskor i Uppsala, mellan 27 och 53 år, intervjuades. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Tillstånd för studien anskaffades hos ambulansstationens verksamhetschef. Intervjuerna var semistrukturerade och spelades in med ljudupptagning.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

This study deals with branding at an individual level and aims to explore what a personal brand means, what benefits that?s obtained by actively working with a personal brand, as well as the strategies and methods used in the development of it. It has also meant a restriction in choice of interviewees made to informants who are familiar with and active in the personal branding process in their daily life. The essay is based on a qualitative research approach; six people working in various occupations were interviewed by a desire to generate information from different perspectives. The result shows that a personal brand is all about credibility, authenticity, and the image you present to others.

Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen.