Att insjukna i sepsis kan vara livshotande och leda till sjuklighet och nedsatt livskvalité samt långa vårdtider och dyra vårdkostnader för sjukvården. Forskning visar att dödligheten ökar ju längre tid det tar innan behandling sätts in. Trots detta finns det ett behov av att förbättra identifieringen av sepsis. Det finns en mängd studier om sepsis, men det finns få som belyser patienters upplevelse av att insjukna i sepsis. Ambitionen med denna studie är att bidra till att minska denna kunskapslucka.Studiens syfte är att undersöka patienters upplevelser av att insjukna i sepsis.

Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman.

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema ? Hotell Badjäflar.

Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom prehospital akutsjukvård, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkäter delades ut på ambulansstationer i Uppsala län. Av 67 tillfrågade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade på enkäten. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av enkäter som bestod av sex öppna frågor som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet som baseras på ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer än varannan utsatts för fysiskt våld på något arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot än fysiskt våld.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.

Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Background: The majority of patients requiring medical attention experience some degree of pain. The nurses´ assessment of pain is crucial in reducing the patients suffering in a proper and timely manner. Previous studies have shown that the treatment of pain in a emergency situation is poorly managed. The patients´ pain experience is often under assessed and undertreated which leads to increased suffering for the patient. This results in higher costs for the health care system due to prolonged hospitalization.

Aim Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ'07) is an international survey tool based on parents' estimation of their child's motor coordination skills. The purpose of this study was to investigate the validity of a Swedish version of DCDQ'07 by finding out how the classification of Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ'07 is consistent with the classification of DCD via the motor impairment test, Movement ABC.MethodIn the context of a larger study, a Swedish translated version of the parent survey DCDQ'07 were sent to 4000 randomly selected families with children aged 8 - 10 years in Stockholm County. The classifications "DCD" or "NOT DCD" with cut-off values ??of 56 (9 years) and 57 (10 years) were applied. Forty families were selected from 410 registered responses.

Hammerfest kommune ligger i Finnmark fylke og har en befolkning på 9407 innbyggere. Hammerfest kommune har hatt en positiv utvikling siden vedtaket om utbygging av gassfeltet Snøhvit utenfor kysten av Finnmark. Dette har skapt stor aktivitet, etablering av nye virksomheter, vekst i sysselsetting og folketall. Det innbærer at de endringene som kommunen har hatt siden vedtaket i gassutbygging, og forventningene til den videre utviklingen, danner grunnlag for problemstillingene i hovedplan for vannforsyning. Målet med planen er å kartlegge dagens status med hensyn til vannforsyning i Hammerfest kommune.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår.