Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.

Den svenska sågverksindustrin har länge utgjort en industri där tradition många gånger gått före förnyelse. Den här studien visar på ett sågverks företag som verkar för att öka företagets marknads- och kundorienteringen.För att möjliggöra kostnadsreduceringar och effektiviseringar i förädlingskedjan har företag X, ett större sågverksföretag tillsammans med en av sina större träindustriella kunder ingått ett fördjupat samarbete. Samarbetet kräver en helt ny typ av organisering för att företag X ska kunna möta kundens behov. För att kunna sköta och förvalta en affärsrelation som beskrivs i studien krävs att företagen går från att mötas säljare-köpare till att mötas via en bred kontaktyta som inkluderar flera funktioner hos företagen. Den här studien görs på uppdrag av företag X och syftar till att finna en fungerande organisationsstruktur för arbetet mot stora och viktiga kunder ska ske på bästa sätt.Key Account Management innebär en tydlig och strukturerad organisering av företagets marknadsföringsåtgärder mot de stora och viktiga kunderna.

Syfte: Meningen med studien är att bidra med en större förståelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet är att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förståelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan användas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till människor, forskare samt organisationer som är intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men är även riktad till människor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som säljer exklusiva matprodukter använda förståelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter väljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfällen väljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien är en kvalitativ studie där en kombinerad fall- och tvärsnittsstudie är genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats är genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frågeenkätundersökning.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns Ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?en skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

Det här är en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och Ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete är viktigt inom alla bolag med långsiktiga Ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvärderats utifrån två områden som genom tidigare forskning påvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och där vidare forsk-ning har efterlysts. De två områdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvändning vid strategiarbetet. En övergripande fråga har formulerats utifrån det valda huvudområdet och därefter har två underliggande frågor formulerats utifrån de två valda delområdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frågan.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mål:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot världenSyftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen är?rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats.?av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material?läroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s Ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ?världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klädtrender uppstår, sprids och avtar bland eleverna på gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har även velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för att skapa oss en förståelse för huruvida företag kan förutspå, kontrollera och ta tillvara på lokala klädtrender bland ungdomar. Vi utgår ifrån att det finns ett antal skolor i Stockholms innerstad där en livs ? och ? klädstil som associeras till överklassen och den s.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.