SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga.

Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga Ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision är en oberoende och objektiv försäkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer värde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrän 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. På grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fått en mer framträdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstå vilken roll internrevision har i organisationer är det viktigt att undersöka deras mandat då det är mandatet som sätter ramarna för internrevisorns uppdrag.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande Ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala Ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och Ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ?det långsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet.

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lärare som tar examen gå igenom ettobligatoriskt introduktionsår med en mentor, för att få ansöka om lärarlegitimation.Mentorskap för nya lärare är något som har diskuterats länge i såväl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lärarehar av den första tiden i yrket är av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bäst stötta de nya lärarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa nya lärares erfarenheter avden första tiden i läraryrket, samt vilket introduktionsstöd (särskilt mentorskap) somkan behövas då.Utifrån tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lärare kommer följandemer precisera frågeställningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lärarna relationen mellan lärarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lärarna yrkesstarten med avseende på eget förhållningssättoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svårigheter kan ett introduktionsår medmentorskap innebär vid yrkesstarten enligt de nya lärarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i läraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrågeställningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lärare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lärarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lärares första tid i yrket.Dock verkade en brist på bekräftelse och klara ramar för lärararbetet påverka de nyalärarna mer, där även olika lärarkulturer påverkade hur man anpassar och lär sig somny lärare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller någon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lärarna sällan kände sig riktigt nöjda eller färdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.