Sökresultat:
930 Uppsatser om Alternativt samhälle - Sida 59 av 62
Kantlimmade balkar för produktion vid sÄgverk
I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.
Biogas ett alternativt fordonsbrÀnsle : Nyckelfaktorer för utveckling och ökat anvÀndande
Dagens samhÀlle Àr beroende av olja i olika former, och det rÄder stor osÀkerhet om hur lÀnge oljan kommer att rÀcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utslÀppen av koldioxid. Under Är 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sÀtter upp riktlinjer för ett ökat anvÀndande av alternativa brÀnslen.Mitt syfte har varit att ÄskÄdliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbrÀnsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krÀvs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att fÄ ett utökat anvÀndande för att uppnÄ mÄlen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts pÄ intervjuer med representanter frÄn SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har Àven biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har anvÀnts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga nÄgonstans mellan 10-17 TWh/Är.
SMS-lÄn : den skambelagda lÄneformen
Ett SMS-lÄn Àr ett lÄn som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulÀr pÄ företagets webbplats. LÄnen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. LÄnen karakteriseras av den korta löptiden och de lÄga lÄnebeloppen. DÀrför kallas SMS-lÄn ofta för snabblÄn, snabbkrediter, microlÄn och korttidskrediter.Det finns ingen statistik över hur mÄnga SMS-lÄn som Ärligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelÀgganden till följd av obetalda SMS-lÄn. NÀr myndigheten gjorde sin första sammanstÀllning för Är 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken.
VÀsentlighetsbedömning : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar revisorers vÀsentlighetsbedömning
Sammanfattning: Revision innebÀr att undersöka, vÀrdera och yttra sig om ett företags bokföring, Ärsredovisning och förvaltning. Under en revision Àr det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en vÀsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning pÄ revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar pÄ vÀsentlighetsbedömningen.
Gör energin en tjÀnst! : - En studie om interna hinder och stöd för tjÀnsteutveckling
Till följd av marknadens reaktion pÄ klimatfrÄgan och samhÀllets krav pÄ mindre energikonsumtion stÀlls företagen idag inför ett stÀllningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har pÄ den, alternativt stÄ pall för de följder som vÀntar om man vÀljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar pÄ de företag som har nÀrmast koppling till miljö och pÄverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning pÄ energitjÀnster. Dessa tjÀnster lanseras till följd av den ökade efterfrÄgan och marknadens anpassning till klimatfrÄgan.
à rsredovisningen -UtifrÄn perspektivet anvÀndarnas efterfrÄgan-
Bakgrund och problem: Vid utformningen av Ă„rsredovisningen stĂ„r bolag inför flera problem.Medvetenheten om Ă„rsredovisningens mĂ„lgrupp Ă€r central och betydelsen av att öka förstĂ„elsenför den information bolagen levererar har pĂ„ senare Ă„r erhĂ„llit en alltmer framtrĂ€dande roll.Liksom andra bolag stĂ„r Ă€ven SKF inför problematiken att utforma Ă„rsredovisningen sĂ„ att den pĂ„bĂ€sta tĂ€nkbara sĂ€tt fyller sitt syfte. Att reagera pĂ„ de synpunkter ett bolag erhĂ„ller frĂ„n marknadenĂ€r sĂ„ledes viktigt för att upprĂ€tthĂ„lla förtroende för bolaget. Ă
rsredovisningen som kommunikationsmedelÀr idag ett aktuellt Àmne och elementÀrt omrÄde för bolaget och det Àr centralt förbolagen att finna rÀtt nivÄ i sin informationsgivning, en nivÄ som i den hÀr uppsatsen pÄ uppdragav SKF kommer att behandlas.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att bidra till att förbÀttra SKF:s Ärsredovisning. Vidare Àrsyftet att utröna vilken information aktiemarknaden efterfrÄgar och undersöka hur SKF iÄrsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jÀmförelse gentemot ett urval av andrabörsbolag Àr syftet att presentera de omrÄden i SKF:s Ärsredovisning som bör förbÀttrasalternativt tillfogas.
Effekten av en aktivitetsboll pÄ krubbitning hos hÀst :
Krubbitning Àr en oral stereotypi som innebÀr att hÀsten tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtÀnderna och drar bakÄt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktÀristiskt ljud. MÄnga hÀstÀgare försöker förhindra att hÀsten krubbiter och det vanligaste sÀttet Àr att sÀtta pÄ hÀsten en krubbitarrem. Det Àr möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hÀsten och att dÄ förhindra beteendet kan pÄverka hÀstens vÀlfÀrd.
Ett alternativt sÀtt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll Àr en boll som fylls med nÄgon form av foder och hÀsten manövrerar den för att fÄ tillgÄng till innehÄllet som trillar ut genom ett hÄl i bollen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade nÄgon effekt pÄ krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hÀstar.
Uppföljning av tjÀlÄtgÀrder pÄ lÄgtrafikerat vÀgnÀt i Norrbotten: JÀmförande studie mellan dimensionering och utfall
De lÄgtrafikerade vÀgarna i norra Sverige och andra nordliga delar av vÀrlden Àr mycket utsatta för tjÀle. TjÀlen i en vÀgkonstruktion kan vara problematisk i de fall den orsakar ojÀmna tjÀllyftningar vintertid eller under vÄren nÀr tjÀlen lossnar och sÀnker bÀrigheten pÄ vÀgen. En av Trafikverkets dimensioneringsmetoder mot tjÀle baseras pÄ berÀkningsverktyget PMS Objekt dÀr man med givna materialegenskaper, lagertjocklekar och klimatdata kan berÀkna det förvÀntade tjÀllyftets storlek och tjÀlnedtrÀngningen i en angiven vÀgkonstruktion. Grundat pÄ tidigare erfarenhet sÄ har man dock upptÀckt att dessa berÀknade resultat i vissa fall inte motsvarar verkligheten. Den direkt efterföljande konsekvensen blir att fel ÄtgÀrder riskerar att utföras för vÀgen.
KartlÀggning av tekniska och processrelaterade problem och dess utvecklingsmöjligheter vid biogasanlÀggningar
BiogasanlÀggningar, som behandlar fler Àn en typ av substrat, sÄ kallade samrötningsanlÀggningar, Àr relativt unga anlÀggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och stÄr idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat stÀller höga krav pÄ anlÀggningarnas utrustning, med dÀrtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartlÀggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för tvÄ biogasanlÀggningar med samrötning samt en förbehandlingsanlÀggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.
AKTIVA MEDIDCINSKA IMPLANTAT : ? En teknikutveckling som rÀddar liv
Diabetes, hjÀrtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smÀrta Àr tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, Àven om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebÀr en mekanisk komponent, innehÄllandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillÀmpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten Àr intensiv och det investeras mycket pengar i den. DÀrför sker en snabb och spÀnnande utveckling inom omrÄdet. MÄlet med rapporten Àr att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende pÄ en potentiell utökning av deras anvÀndningsomrÄden, eliminering av befintliga begrÀsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds Àr pacemakern, neurostimulatorer i olika tillÀmpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt pÄ den förstnÀmnda.
Teknologi och spel i geografiundervisningen : Pedagogiska verktyg eller enbart lek?
Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.
KolfiberförstÀrkning av nitförband
En av de saker som Àr sÀkert hÀr i vÀrden Àr att saker och ting förÀndras, inte minst konstruktioner och kraven pÄ konstruktioner. Dessa konstruktioner gÄr mot sitt slut hur man Àn gör, men tiden det tar dit kan pÄverkas. För att denna tid, den sÄ kallade livslÀngden, ska bli sÄ lÄng som möjligt mÄste underhÄll ske för att konstruktionen inte ska försÀmras. Ibland sÄ Àndas dock kraven, oftast Àr det att belastningarna kommer att öka. DÄ finns det tvÄ olika alternativ att lösa detta problem: den första Àr att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta Àr ofta en vÀldigt kostsam lösning.
Enskilda privata skogsÀgares instÀllning till skogsgödsling i VÀsterbottens lÀn
För att fÄ en hög produktion i skogen krÀvs god tillgÄng pÄ kvÀve (N). I svenska ekosystem Àr vÀxttillgÀngligt kvÀve den mest begrÀnsande tillvÀxtfaktorn pÄ fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselÄtgÀrd i Sverige, som rÀtt utförd kan öka tillvÀxten i skogen pÄ kort sikt. Enskilda privata skogsÀgare Àr den enskilt största gruppen skogsÀgare i VÀsterbottens lÀn sÄvÀl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsÀgare har sÄledes stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen frÄn denna.
Syftet med detta examensarbete Àr att redogöra för enskilda privata skogsÀgares instÀllning till gödsling av skogsmark i VÀsterbottens lÀn. För att kartlÀgga skogsÀgarnas stÄndpunkt i frÄgan sattes en enkÀt ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsÀgare i lÀnet.
I likhet med tidigare studier visade denna enkÀtundersökning att de enskilda privata skogsÀgarna inte gödslar i nÄgon större utstrÀckning.
GrundlÀggning av vindkraftverk i kallt klimat: Simulering av tjÀlfront pÄ vindkraftverksfundament med TEMP/W
Riksdagen har satt upp mĂ„l att det Ă„r 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion pĂ„ 30 TWh. JĂ€mfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade Ă„r 2010 Ă€r det en kraftig utbyggnad som krĂ€ver planering. Ăver hĂ€lften av den kommande kapaciteten projekteras för i omrĂ„den med kallt klimat. Vid grundlĂ€ggning i kallt klimat Ă€r problematiken kring tjĂ€le nĂ„got som stĂ€ndigt mĂ„ste beaktas. GrundlĂ€ggning av fundament sker vanligtvis pĂ„ frostfritt djup, oftast uppskattat frĂ„n enklare berĂ€kningar eller generaliserade kartor.
Rörflen som strömedel i djupströbÀddar för nötkreatur
PÄ grund av de blöta höstarna de senaste Ären har priset pÄ halm stigit. Intresset har dÀrmed ökat för att börja odla och anvÀnda energigrÀset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slÄs sent pÄ hösten eller tidigt pÄ vÄren för att sedan balas i slutet pÄ april, eller i början pÄ maj. Praktiska erfarenheter tyder pÄ att rörflenets ströegenskaper Àr likvÀrdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats pÄ exempelvis uppsugningsförmÄga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har ocksÄ visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillvÀxt i spannmÄlsfÀlt.
Syftet med studien var att ta reda pÄ mer fakta om rörflenets ströegenskaper.