Sök:

Sökresultat:

930 Uppsatser om Alternativt samhälle - Sida 26 av 62

Betydelsen av samhÀlleliga och historiska kontexter för sekters uppkomst : en jÀmförande studie av Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden

Syftet med denna litteraturstudie Àr att finna samhÀlleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger pÄ vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhÀllet sÄg ut nÀr dessa sekter uppstod och om man kan finna nÄgra gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller sjÀlvmorden, alternativt morden.Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla nÄgot gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre sekterna lÀmnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick sjÀlvmord för att komma till en bÀttre vÀrld.Alla tre sekternas sjÀlvmord kantades av samhÀllets motstÄnd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper.

Projekt SprÄnget? En kvalitativ utvÀrdering av ett arbetsintegreringsprojekt för lindrigt intellektuellt funktionshindrade

Bakgrund Studien Àr en utvÀrdering av ett projekt som startades upp i augusti 2006 för att möta de nya krav som stÀlls, av de intellektuellt funktionshindrade, pÄ bÀttre sysselsÀttning alternativt arbetstillfÀllen. Syfte Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur projekt SprÄngets mÄl har uppfyllts. Vi vill ta reda pÄ hur projekt SprÄngets metoder/arbetssÀtt sett ut och hur det har upplevts ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv. FrÄgestÀllningar För att svara pÄ syftet har vi anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar:? Hur ser arbetssÀttet ut som anvÀnds i projektet?? Hur upplevs projektets arbetssÀtt ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv?? Vilka resultat har uppnÄtts genom projektet?Metod Studien har en hermeneutisk ansats och Àr en kvalitativ utvÀrdering som har genomförts med hjÀlp av intervjuer.

Val av revisor : - en enkÀtstudie angÄende vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor

Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.

Att förÀndra mÀns vÄldsattityder genom behandling : Upplevelser och erfarenheter av gruppbehandling

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

LNG - Framtidens fartygsbra?nsle : Vad a?r det som ha?mmar utvecklingen av LNG-drift i Sverige?

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

Vanan och kapitalet : Högstadieelevers lÀs- och skrivvanor samt skrivande ur ett utbildningssociologiskt perspektiv

Denna studie utgÄr frÄn Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter pÄverkar högstadieelevers förhÄllande till lÀsande och skrivande. Materialet Àr baserat pÄ tvÄ kÀllor, en enkÀtundersökning och en kvantitativ elevtextanalys dÀr 102 elever i Ärskurs 9 har deltagit. Syftet med studien Àr att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och lÀs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgrÀnsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital stÄr som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers lÀs- och skrivvanor samt deras sÀtt att förhÄlla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer ocksÄ att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Anhöriga till missbrukare och deras behov av stöd : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan : En studie av förskollÀrares uppfattningar

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Döva och hörselskadade ungdomars möten med texter utanför skolan : En enkÀtstudie pÄ riksgymnasiet för döva och hörselskadade

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

FörvÀntningar inför pensioneringen : vad hÀnde sen?

Studiens syfte var att undersöka ÄlderspensionÀrers retrospektiva bild av sina förvÀntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hÀnde efter en tio Ärs period. Urvalet bestod av fyra ÄlderspensionÀrer varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Min huvudfrÄgestÀllning var: Vilka förestÀllningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionÀren pÄ dessa förestÀllningar idag? Har visioner och förvÀntningar uppfyllts, alternativt farhÄgor besannats? Hur ser samspel mellan pensionÀr och samhÀlle ut? Arbeta eller inte arbeta efter sextiofem Är, vad tycker pensionÀren? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstÄnd, nÀtverk, hÀlsa och aktiviteter? Vad Àr livskvalitet för pensionÀren? Vad tycker pensionÀren? Hur upplever pensionÀren sin livskvalitet, kan den förbÀttras? Som grund till frÄgestÀllningarna utgick jag frÄn Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger pÄ berÀttelser frÄn personer som varit pensionÀrer mellan Ätta till sexton Är.

Dagsljusets gestaltande förmÄga : en studie av dagsljuset och dess samverkan med vegetation i inglasade miljöer

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Budget som styrmedel?

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.

Dimensionering av HSQ-balkar med hÀnsyn till vridande moment.

Svetsade balkprofiler har under de senaste Ärtiondena i allt större utstrÀckning ersattstandardprofilerna vid upprÀttandet av större stÄlstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjÀlklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget Àr nÄgra av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil Àr sÄ kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har lÀnge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen pÄ dessa inte haft nÄgon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvÀrkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprÀtta ett dimensioneringsverktyg dÀr man viddimensioneringen utökar kontrollen till att Àven ta hÀnsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna lÄg sedan till grund för upprÀttandet av arbetsgÄngen och sedermeradimensionerings-hjÀlpen.Resultatet redovisar en exempelberÀkning av en HSQ-balk dÀr teorin implementeras. Endimensionerings-hjÀlp har upprÀttats för att ha ett alternativt tillvÀgagÄngssÀtt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprÀttats samtatt de problemomrÄden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

Ny företagsform?

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan nÀringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrÀttsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rÀttsutvecklingen, eftersom vÄra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansÄgs vara för komplicerat för smÄföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschrÀnkter Haftung. Den hÀr bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populÀr i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angÄende om Sverige borde vÀlja den kontinentaleuropeiska modellen med tvÄ bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->