Sökresultat:
823 Uppsatser om Alternativt grönomrćde - Sida 8 av 55
SolvÀrmeteknik för badanlÀggningar i Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommuns energiplan sÀger att man skall tillÀmpa solvÀrmeteknik för objekt dÀr det kan vara lÀmpligt. Kommunen vill ha en förstudie om solvÀrme för kommunens badanlÀggningar i Arvidsjaur, GlommerstrÀsk och Moskosel. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det Àr möjligt att tillgodose delar av utomhusbassÀngernas vÀrmebehov med hjÀlp av solvÀrmeteknik. Dessutom skall utredas om det Àr möjligt att samtidigt vÀrma upp exempelvis tappvarmvatten. Förslag till lÀmpliga systemutformningar tas fram och de ekonomiska aspekterna beaktas.
Styrd tillvÀxt och snabba foderstatsförÀndringar till vÀxande slaktungnöt
För att pÄ ett enkelt sÀtt kunna styra tillvÀxten hos nötkreatur i köttproduktion, framförallt under den sista tiden innan slakt, Àr det nödvÀndigt att veta vilka grÀnser det finns för hur snabbt en förÀndring i utfodringsintensitet, framförallt kraftfoderökning, kan genomföras. Ett flertal försök har visat att det Àr möjligt att anpassa nötkreatur till en kraftfoderbaserad diet med hjÀlp av ökade kraftfoderkoncentrationer under en begrÀnsad tid. Dock riskerar djuren att drabbas av olika, framförallt subkliniska, hÀlsostörningar om förÀndringen sker för hastigt eller om fodret innehÄller mycket lÀttsmÀlt stÀrkelse. Exempel pÄ störningar som kan uppkomma Àr vÄmacidos, trumsjuka, fÄng, leverbölder och löpmagsförskjutning. För att minska problemen med subklinisk vÄmacidos rekommenderas fullfoderutfodring ad libitum, alternativt utfodring minst tvÄ gÄnger per dag med smÄ dagliga mÀngdvariationer samt en anpassningstid pÄ minst tvÄ till tre veckor.
Motiv till deltagande i kompetensutveckling bland vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade
Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.
Ulvsunda Silo : Omformning av Pripps bryggeri till bostÀder
I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.
Tankar om misstankar : Ett arbete om butikskontrollanters arbetsmetoder baserat pÄ kvalitativa intervjuer
Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar pÄ hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstÄs utifrÄn hur de reflekterar om, motiverar och vad de berÀttar om dem. FrÄgestÀllningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder pÄ, hur de framstÀller och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsÀtts att de tvingas rationalisera och vÀlja ut nÄgra fÄ personer att bevaka, nÄgot man fÄr stöd för i intervjuerna. UtifrÄn en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrÄn samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett vÀldigt grundlÀggande drag som man söker efter för att finna gÀrningsmÀn. Det framkommer att det finns flera sÀtt att reagera pÄ ett brott, dÀr en reaktion Àr att gripa gÀrningsmannen.
Makt och förÀndring
Bakgrund: FörÀndringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhÀlle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en förÀnderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern pÄverkan fÄr pÄ en organisation i förÀndring.Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förÀndringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förÀndringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda pÄ Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gÀllande det framtida förÀndringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förÀndringar Àn vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nÀt av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förÀndrar maktrelationerna.
OmhÀndertagande av tandvÄrdsrÀdda barn med speciellt avseende pÄ lustgassedering
Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ:
? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen?
? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende?
För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansikten
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.
Kommunikation och samspel
Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ:
? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen?
? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende?
För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.
Kvinnors karaktÀrsegenskaper : Kön, egenskaper och kvinnobilder för sf-spel
Det finns inte mÄnga kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat Àr tÀnkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktÀr för ett sf?spel. UtifrÄn en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.
Bikulturella erfarenheter som kunskapsbas i arbete med invandrarungdomar : Ur nÄgra professionellas synvinkel
Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.
InstÀllning till förtroendearbetstid och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö hos poliser vid Ekobrottsmyndigheten.
Denna uppsats berör omrÄdet förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsstÀllelse hos poliser pÄ Ekobrottsmyndigheten. EnkÀtstudiens fokus avsÄg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa instÀllning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsÀttningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad frÄn manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelÄg mellan positiv och negativ instÀllning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rÀttvist och stödjande ledarskap..
Barns tankar kring naturvetenskap - 4-5-Äringar förklarar regn / Young ChildrenŽs Thinking about Science ? 4-5-year-old Children Explain the Mechanism of Rain
Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsförestÀllningar 4-5-Äringar har kring
naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes
med hjÀlp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och
transkriberades. Ett kodningsschema grundat pÄ tidigare studier anvÀndes vid
dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en
initial förstÄelse av vattnets kretslopp dÄ de ofullstÀndigt förklarar begreppen
avdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer frÄn moln. Barnen förklarar
Àven att det regnar pÄ grund av att moln krockar, det blÄser alternativt att Gud eller
solen slÀpper regnet.
NÀringsidkares och Älkonsumenters förhÄllningssÀtt till Äl
I detta arbete har vi valt att fördjupa oss kring Älen med anledning av det utrotningshot som rÄder. Syftet var att undersöka förhÄllningssÀtt till Äl bland konsumenter och nÀringsidkare inom Älfiskeindustrin, samt deras konsumtionsvanor av Äl. En kvalitativ intervjustudie enligt fenomenografisk ansats genomfördes. De elva intervjupersoner som valdes ut och som deltog i undersökningen var bosatta och/eller verkade i Hanöbukten, dÀr ÄlnÀringen Àr betydande. Av intervjupersonerna var fem personer nÀringsidkare inom Älfiskeindustrin och sex konsumenter.
SKIMRANDE LEDAREGENSKAPER - En studie om chefrekryterares syn pÄ önskvÀrda ledaregenskaper i förhÄllande till situation och tid
Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn pÄ egenskaper, vilka som kan anses önskvÀrda hos ledare och om dessa varierar i förhÄllande till situation. Vidare Àr vÄr avsikt att undersöka om synen pÄ önskvÀrda ledaregenskaper varierar i relation till dÄtid, nutid och framtid. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare pÄ fem olika företag. I studien tillÀmpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer pÄverkar synen pÄ önskvÀrda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förÀndring. Genom en kristallisering av önskvÀrda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestÄende av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.