Före år 1994 fick inte trähus byggas högre än två våningar på grund av de stora bränder som skett där nästan hela städer brunnit ner. År 1994 kom en lagändring som tillät byggnation av trähus högre än två våningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trähus som är fyra våningar och i enstaka fall fem våningar höga. Vid ökningen från fyra till fem våningar ändras brandkraven på den bärande konstruktionen från att klara bärförmågan i 60 minuter till att klara bärförmågan i 90 minuter för väggar. Volymbyggda trähus är trähus där moduler byggs i fabrik och monteras till färdiga volymer innan de körs ut och monteras på byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhållanden.

Det finns många små och medelstora familjeägda aktiebolag i Sverige och delägare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina ägarpositioner i företaget mot oönskade förvärv från nya ägare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och både äger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebär att dessa i högre grad än andra är beroende av dess resultat. Delägare i dessa företag önskar i de flesta fall att ägandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer inträffa i vilket ett skydd mot oönskade förvärv är motiverat. En ägare kan önska avyttra sin ägarandel, genomgå en äktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan?? Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som är belägna i den framväxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trädgård i Lindängelund, Sverige. Malmö Botaniska trädgård är tänkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anläggning är pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen är en del av Malmö Botaniska trädgård som har påbörjats under hösten 2012, där huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa på några av det norra halvklotets uråldriga barrträd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehållsrika och karaktärsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta på att det skall vara rofyllda rum, som skänker besökaren en känsla av att komma till en annan värld, en annan världsdel. Dessa häckomgärdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda små sfärer i stadens puls och liv.

Arkeologiska fynd har visat tecken på att hästen levde vid människans sida redan för mer än 5 000 år sedan. De utmaningar som tidigare förfäder tvingats hantera har i mångt och mycket dagens hästar fått hjälp av oss människor att undvika. Trots detta är inte dagens hästar framselekterade för att reagera annorlunda på omgivingen, utan använder sig av samma samma sätt att hantera sin tillvaro som deras förfäder tvingats att göra för sin överlevnad. Hästhållningen i Sverige regleras i många avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, både i fråga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som ställs på hästens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nästan 90 % av svenska hästhållare tillgodoser hästarnas behov av social kontakt genom att de får gå i hage tillsammans med andra hästar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stäpplevande djur på begränsade ytor kan antas medför en hel del risker.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

SAMMANFATTNINGPartnering är ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt där alla strävar mot gemensamma mål, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Metoden härstammar från USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog är ett företag som arbetar enbart med partnering och strävar efter att förändra arbetssättet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemål sätts alltid i fokus, men för att skapa ett bättre samarbete bör kunden dela ByggDialogs värderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mål.

Att arbeta i projektform är något som blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett projekt består av många mindre processer som tillsammans måste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en föränderlig värld och det är vanligt att någon av dessa processer inte går som planerat, vilket får kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen är att ställa två verkliga projekt i förhållande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvägagångssätt som är det effektivaste, både ur tids- och kostnadsaspekt.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?? Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Atopisk dermatit (AD) är en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror på allergi. Det är en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. Många inflammatoriska mediatorer har påståtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn är histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig på symtomen där glukokortikoidbehandling är vanligast och effektivt men tyvärr förknippad med många biverkningar. Kompletterande läkemedel som till exempel antihistaminer behövs därför.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.