Syftet med denna rapport är att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende på funktionalitet och CSR. För att få en så stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts då det är ett stort globalt företag som finns i ca 40 länder med många utmaningar som följd samt för att CSR-frågorna blir allt mer centrala för att upprätthålla ett varumärke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bästa pris? i 40 länder krävs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser så att kunden tycker det är lätt att göra affärer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar måste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell på alla marknader.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

När man säljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, kan detta ha flera orsaker. Man kan t ex ha behov av likvida medel, man kan anse att kursen är fördelaktig för att sälja eller köpa eller man kan sälja aktier av skatteskäl.Privatpersoner kan numera göra aktieaffärer själva, utan att en aktiemäklare medverkar, men man måste vara medveten om att det alltid är ett risktagande vid placering av medel i aktier.Kunskap om aktier och dess risker är ett mycket viktigt redskap för handel med aktier och att förstå riskerna med att spara i aktier är alltså väldigt viktigt. Att eliminera riskerna med aktiehandel helt, däremot, går inte.Olika metoder finns för att kunna förutsäga risktagandet av ett visst företags aktier och här kan det vara av intresse att se om informationen man kan få om enskilda aktier kan tolkas, för att på så sätt minimera de risker som uppkommer genom aktieköp. Man kan därför fråga sig:Är t ex riskmåttet betavärdet för en aktieportfölj ett tillförlitligt riskmått sett till förväntat utfall jämfört med verkligt, eller ska man kanske titta på något alternativt riskmått för en mer rättvisande bild av risken?Analys av material i denna undersökning, grundas på information som starkt hör samman med riskmåttet beta.

Kunskapen om att vårda sina kunder är inte något nytt. Men en allt svårare och komplex tillvaro för företagen, till följd av omvärldens förändring, har gjort det svårare att värva nya kunder. Därmed har det blivit allt viktigare för företagen att behålla befintliga kunder samtidigt som allt fler kunder vill bli behandlade som individer. En alltmer populär metod för att kunna göra detta samtidigt som man ger ett visst utbyte till ens kunder är att införa ett lojalitetsprogram. I takt med att informationstekniken har gett marknadsförarna en mer omfattande verktygslåda för kundvård, där de kan behandla kunddata och anpassa sina erbjudanden bättre, har också lojalitetsprogrammens popularitet ökat.Allt fler företag har valt att implementera lojalitetsprogram som en central del av deras marknadsföringsstrategi.

Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov.Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas påarbetsmarknaden om deras visioner.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Svenska 1 arbetar med betygssättning och bedömning av elever med hörselnedsättningar, både i vanliga skolor såväl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar även upp undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillämpas och/eller om lärare istället anpassar undervisningen under kursens gång. Studien lyfter även skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssättning och tillämpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men då fokus är riktat mot specialpedagogiska frågor om hur man bedömer och betygssätter elever med funktionsnedsättningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har därmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Outsourcing, att flytta egenägd produktion till en extern leverantör kan vara ett effektivt verktyg som hjälper företag att minska sina kostnader, fokusera på sin kärnverksamhet eller etablera sig på en ny marknad, om det används rätt. Innan beslutet om outsourcing ska tas är det viktigt att tänka igenom och eventuellt använda sig av befintliga beslutsmodeller för att fatta beslut baserat på rådande förhållanden. Det finns flera typer av beslutsmodeller, varav två tas upp i rapporten: flödesorienterade och ekvationsorienterade beslutsmodeller. Att ha produktionen långt ifrån sin övriga verksamhet där regelbundna kontroller inte kan göras, kan i längden orsaka problem. Leverantören har kontrollen över tillverkningen och känslig information riskerar att spridas.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Fjärrvärmebehovet i Luleå förses till största delen av kraftvärmeverket LuleKraft som främst bränner processgaser från stålproducenten SSAB. Lågkonjunkturen i stålbranschen de senaste åren har gjort att gastillgången har minskat varpå start av spetslastanläggningar och användande av stödbränsle har ökat. Frågan om energilagring har därför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nätet är en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över Luleå fjärrvärmenät samt ackumulatortankar. Därefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.

Idag ställs stora krav på matpotatisen utseende. Att förbättra skalfinishen är många gånger önskvärt för matpotatisodlaren. En försämring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmärksammats av Lars Bolin, VD på Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och därigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom området är förhoppningen att minska problem med skalhållfasthet. Målsättningen är att hitta metoder som ger potatisen ett bra hållfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.

För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta är hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden .

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.