SammanfattningI detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok..

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

Detta är den avslutande rapporten som knyter ihop examinationsarbetet i kursen Y0009B vid Luleå tekniska universitet.Denna rapport behandlar i grova drag bakgrund, planering, uppbyggnad och färdig produkt av en ventilationskarta för underjordsgruvans ventilationssystem i Björkdal, framförallt för att ha till hands ur brandsäkerhetssynpunkt. Tankegångar med alternativa metoder och utformningar utifrån en tillsammans med berörda personer framtagen kravspecifikation finns behandlat i rapporten. Där framgår även vilken lösning och detaljnivå som valts för projektet i fråga. Det färdiga resultatet har överlämnats i digital form på björkdalsgruvans server men med utdrag som bilagor till rapporten för att åskådliggöra tillvägagångssättet och utformningen.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen.Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte:1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet?2.

Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lärande - Lärares uppfattningar och förståelser av att använda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och år: VT´14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lärares uppfattningar ocharbetssätt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhållningssätt, progressivt, levandegöra,livslångt lärande, skolan- en del av samhället, gränsöverskridande undervisning, det livsvidalärandet, undervisningsbaserat lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra lärares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill säga av att basera undervisningenpå elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frågeställningar är;Hur uppfattar lärare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lärarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lärarna att man bör tänka på då man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien är kvalitativ och har lärarens perspektiv. Metod och material som använts ärfrågeformulär med öppna/autentiska frågor, som besvarats av 15 lärare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för ämnet.ResultatResultatet visar att om man som lärare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar gränsöverskridande mellan teori och praktik, utgår från elevernas erfarenheter,dvs. förförståelser och behov och låter eleverna lära genom att använda sin eller sinalärstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslång och livsvidsådan.Studiens betydelse för lärarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lärarverksamheten så att undervisningenvarieras enligt gällande styrdokument, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvändningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poängteras.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.