Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Bioenergi i Luleå AB är idag en av Sveriges större tillverkare av träpellets och den svenska marknadens efterfråga är god och väntas öka de kommande åren. På senare år har även den europeiska marknaden börjat röra på sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrågemodell använts och estimerats utifrån ett paneldataset. Med hjälp av prisuppgifter på träpellets och alternativa energikällor för 2002-2005 skattas efterfrågan för träpellets för 19 europeiska länder.

Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig.

This paper reports from a study looking at teacher?s and student?s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt på vad pedagogerna baserar eventuella förändringar i inomhusmiljön. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Vi har utgått ifrån den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpå vi använt oss av kommunikation som medel för att ta del av pedagogernas livsvärld och hur de tänker kring det valda ämnet. Resultatet redogör för de fyra pedagogernas uppfattningar.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Studiens syfte är dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sätt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift användes. Kvalitativa data insamlas om elevers sätt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien är delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fältanteckningar.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.