Kärnkraften tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av elektricitet, men med kärnkraften kommer även ett avfall som är långlivat och högradioaktivt. Omhändertagande av detta avfall är omdiskuterat och det är kärnkraftindustrins ansvar att ta hand om avfallet. För att lyckas med detta har ett gemensamt bolag för den svenska kärnkraftindustrin skapats, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Syftet med studien har varit att utreda i vilken omfattning alternativa metoder till Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod för slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall har studerats. Resultatet och diskussionen visar att ovissheterna kring slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall är stora på grund av den långa förvaringstiden.

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i årskurs 3 i grundskolan tänker och arbetar med språkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgå från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstärkning. Dessutom har vi inriktat oss på forskning om läsförståelse, högläsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika skolor i olika kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna är mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, något som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna är införstådda med de olika teorier och forskning som finns på området.

This report investigates the possibility to use non-petroleum based adhesive (biobitumen) in asphalt. The main reasons for replacing bitumen are the fact that oil prices are rising, the threat of peak oil and the fact that the asphalt industry is becoming more environmentally friendly.The main purpose of this report is to investigate whether there are any non-petroleum based adhesives on the market. If so, how can they be used? The questions covered are:? Are there any other alternative asphalt coatings available?? Can bio-oils be used in asphalt?? If the bio-oils can be used, what are the details their properties?? How does a cold climate affect the bio binders?? What is the Swedish asphalt industry?s opinion about bio asphalt?The project was concluded through literature studies, consultations with people in the asphalt industry and through several interviews.The conclusion of this report is that there are some existing non-petroleum based adhesives on the market. They are mainly used for bike paths, sidewalks and parkareas.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

SammanfattningBakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten.Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt.Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden.

The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types.

Denna rapport handlar om hur man som lärare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering på laborativ matematik. Den riktar sig främst mot gymnasiet men är även aktuell för både för yngre och äldre åldrar. Rapporten behandlar lärares och elevers syn på undervisning samt ger konkreta förslag på hur sådan undervisning kan gå till. Syftet med rapporten är att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som använts är intervjuer där jag tagit kontakt med lärare som är kända för att använda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Den här studien är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på några pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som använder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gång har det visat sig att just den här företeelsen är lite utforskad och att det varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Resultaten pekar mot en positiv förändring med avseende på vilken personal som anställs för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag är det är vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jämfört med för tio år sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmänhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens språkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna också har andra svårigheter och att pedagogerna får lösa många problem efter egen bästa förmåga.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

År 1997 godkände riksdagen ?nollvisionen?, en inriktning som innebär att infra¬struk¬turen i Sverige (1998-2008) ska utformas så att inga människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En av de metoder som använts för att minska antalet mötes- och omkörningsolyckor och singelolyckor med svåra personskador är alternativa 13meters vägar som Vägverket är ansvariga för. För att höja trafiksäkerheten på landets vägar byggs vissa vägsträckor om till 1+1, 2+1 eller 2+2 vägar med ett vajerräcke som särskiljer körbanorna. Avsikten med detta arbete har varit att utvärdera om de ?alternativa 13meters vägarna?, 2+1 vägar med mittmonterat vajerräcke, har medfört några problem och förändringar i polisens arbetssätt vid utryckning.

Vässarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi.